Arbetarrörelsens strejker handlade historiskt om löneökningar – inte rädsla för teknik, visar forskning

I samband med arbetarrörelsens internationella högtidsdag den 1 maj, visar forskare i ekonomisk historia från Lund och Uppsala, hur orter med tidig tillgång till el i början av 1900-talet förändrades snabbt. Elektrifieringen ledde till fler strejker, men det var inte de som hotades av den nya tekniken som gick ut i konflikt. I stället rörde det sig om yrkesgrupper som fått en starkare förhandlingsposition – tack vare teknikutvecklingen.

Arbetsmarknadens villkor påverkas av ny teknik. I dag handlar diskussionen om automatiseringens effekter på arbetsmarknaden, om jobben försvinner när datorerna tar över, eller om digitaliseringen driver på utvecklingen mot en gig-ekonomi med osäkra anställningsförhållanden. En farhåga är att den teknologiska utvecklingen skapar social oro och risk för ökande konflikter i samhället.

Den pågående automatiseringen har många likheter med historiska teknikförändringar, så som elektricitetens ankomst i början av 1900-talet. Faktum är att det i år är hundra år sedan det elektriska stamnätet började byggas i Sverige.

I en studie som nyligen publicerades i ansedda Journal of Economic History visar forskarna Jakob Molinder, Tobias Karlsson och Kerstin Enflo att orter med tidig tillgång till el från det nationella stamnätet förändrades snabbt genom den nya tekniken.

Elen kom – och med den nya jobb

Men till skillnad från dagens farhågor visar forskarna att jobben inte försvann. Visserligen påverkades efterfrågan på arbetskraft: Inom jordbruket ersattes många arbeten av maskiner, men behovet av ny arbetskraft i andra sektorer kompenserade mer än väl för bortfallet.

– Särskilt efterfrågad var arbetskraft inom industri och tjänstesektor som hade viss utbildning och erfarenhet, exempelvis svarvare i verkstadsindustrin eller elektriker vid byggen, säger Tobias Karlsson, docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien som just publicerats.

Den snabba strukturomvandlingen ledde till konflikter på arbetsmarknaden. Forskarna har digitaliserat data omfattande över 8 000 strejker och lockouter som inträffat på platser runt om i landet under åren 1859 till 1938.

– Möjligheten att studera var någonstans strejkerna ägde rum ger nya perspektiv. Genom att koppla datan till information om elnätets utbredning kan vi undersöka effekterna av den nya tekniken på arbetsmarknaden, säger Jakob Molinder, forskare i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Uppsala universitet.

Strejkerna handlade främst om löneökningar

Forskarna har också samlat in information om strejkernas orsaker. Sammanställningen förvånade:

– Eftersom elektrifieringen innebar att många arbeten kunde utföras med maskiner i stället för människokraft, tänkte vi oss att åtminstone en del av konflikterna skulle kunnat röra motstånd mot nya maskiner. Men när vi gick igenom orsaken till de svenska strejkerna så noterade vi att nästan ingen strejk uppgavs ha orsakats av teknisk förändring, säger Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Elektrifieringen var visserligen förknippad med ökat strejkande, men det var inte de som hotades av den nya tekniken som gick ut i konflikt. Snarare rörde det sig om yrkesgrupper som tack vare den nya tekniken fått förstärkt förhandlingsposition. Strejkerna handlade i hög grad om löneökningar.

– Mönstret påminner om hur starka yrkesgrupper på strategiska förhandlingspositioner, som piloter och hamnarbetare, använder sig av strejkvapnet i dag, säger Tobias Karlsson.

Om projektet
Projektet ”Från Sundsvall till Saltsjöbaden: ett regionalt perspektiv på den svenska arbetsmarknaden” finansierades av Vetenskapsrådet och pågick 2014–2019. Den databas som forskarna byggt upp inom ramen för projektet nås genom Svensk Nationell Datatjänst.

Läs artikeln (open acess – fri läsning): More Power to the People: Electricity Adoption, Technological Change, and Labor Conflict

Mer om projektet: Forskare sätter den svenska modellen i nytt ljus – genom digitaliserad strejkdata

Så gjordes studien

För att analysera elektrifieringens effekter på strejker, konstruerade forskarna ett paneldataset baserat på 2 470 svenska församlingar med oförändrade historiska gränser. Datasetet kombinerade data från tre olika källor:

För det första insamlades information om alla strejker och på vilka orter de inträffat. Forskarna har bearbetat och kodat materialet, men det bygger i grunden på de enkätsvar som skickades ut av Socialstyrelsen till de strejkande parterna och sedan sammanställdes i den officiella statistiken (SCB: Arbetsstatistik. E, Arbetsinställelser i Sverige).

För att få information om arbetsmarknadens förändring sammanställdes yrkesstatistik per socken från de svenska folkräkningarna och till sist kombinerades informationen med koordinaterna för elnätets utbredning baserat på digitaliserade kartor från Riksarkivet.

För mer information om metod, se kapitlet Data and empirical strategy i artikeln

Kontakt

Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia,
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Mobil: 070-374 83 91
kerstin.enflo@ekh.lu.se
Läs mer om Kerstins forskning

Tobias Karlsson, docent i ekonomisk historia
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Mobil: 0732-76 58 47
Telefon: 046-222 08 37
tobias.karlsson@ekh.lu.se
Läs mer om Tobias forskning

Jakob Molinder, forskare i ekonomisk historia
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Uppsala universitet
Mobil: 076-226 28 18
jakob.molinder@ekhist.uu.se
Läs mer om Jakobs forskning

Pressbilder finns i Lunds universitets bildbank. Inloggning: press

Louise Larsson, pressansvarig, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. 046-222 08 44, louise.larsson@ehl.lu.se

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet bedriver forskning och utbildning i nära samarbete med näringslivet. Vi erbjuder populära kandidat- och masterprogram inom ekonomi, informatik och handelsrätt och har ett av Sveriges största utbytesprogram för studier utomlands. Ekonomihögskolans partnerprogram för näringslivet minskar avståndet från studier till arbete och forskning till praktik. Ekonomihögskolan är ackrediterad av både EQUIS, AACSB och AMBA, vilket visar att vår forskning och utbildning håller högsta internationella kvalitet. Vi vill göra skillnad genom att fördjupa oss i relevanta samhällsproblem i vår forskning och utbilda ansvarsfulla samhällsaktörer med en internationell utblick.

Läs fler nyheter på Ingång för media | Lunds universitet Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets drygt 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser. Också ett sammandrag av de senaste nyheterna på lu.se ingår.