Att höra hemma
Vad är det som får oss att höra hemma? Höra hemma ska i det här fallet läsas både som lyssna i hemmiljö och höra samman. I en ny doktorsavhandling i litteraturvetenskap från Lunds universitet analyseras innehållet i familjeserierna i svensk riksradio och deras roll i sociala förändringar från 1930-talet fram till 1990-talet.
– Även om radioserierna i viss mån är utrotningshotad i konkurrensen med dagens TV-serier, så är det ändå en viktig, om än fiktiv folklivshistoria som ryms där. Och familjeserierna har ändå visat sig vara en överlevare jämfört med många andra programformat i radion, säger Amelie Björck som skrivit avhandlingen. Hon berättar om den första familjeserien i svensk radio, ”Ingenjör Björck med familj”. Den sändes när andra världskriget rasade. Då handlade det mycket om människans ansvar i samhället. Radioserierna användes då delvis som upplysningsmedium. I avhandlingen beskrivs hur radioserierna, i likhet med TV-serierna, sedan dess utvecklats till att handla allt mer om relationer, känslor och identitetsskapande. ”Hundsjöviken”, som sändes i P1 i slutet av 1990-talet hade nästan uteslutande sådana teman. Amelie Björck tror att intimiteten, uttryckt i olika former genom historien, kan vara orsaken till att familjeserierna överlevt. – Känslan av att ”lyssna genom nyckelhålet” och ta del av andra människors vardagliga samtal var nytt i de första familjeserierna och är något som fascinerar oss än idag. I familjeserierna speglas den rådande synen på könsrollerna. På 1950-talet sändes de första avsnitten av serien om toffelhjälten Lilla Fridolf och hans dominanta fru. Detta var effektfullt i ett samhälle där de flesta kvinnor var hemmafruar och ett omvänt förhållande antogs gälla. Amelie Björck kopplar den återkommande skildringen av företagsamma kvinnor och hjälplösa män till en komeditradition med gamla anor, som ännu är märkbar i nutida humorserier I TV.” Skildringen av könsrollerna har alltså stöd i en estetisk tradition, men kan också i viss mån förklaras av att flera av författarna till radioserierna är kvinnor, bland andra Alice Svensk som skrev ”Ingenjör Björck och hans familj”. Amelie Björck har i sina studier sett hur radioserierna är en del av samhällsförändringarna samtidigt som de speglar dem. Flera av serierna anknyter till aktuella samhällsdebatter. Och hon ser samma betydelse idag, trots inflytandet från TV. – Även om serierna i dag inte utgör mer än droppe i havet i medieutbudet, så är det ändå samma mekanismer som sätts i rörelse. Amelie Björck disputerade den 13 mars 2010. Avhandlingens titel är ”Höra hemma. Familj och social förändring i svensk radioserieteater från 1930-talet till 1990-talet”. Författaren nås i första hand via mejl, Amelie.Bjorck@litt.lu.se, för vidare telefonkontakt.
Taggar: