Barn till högutbildade får mer personlig assistans

Högutbildade föräldrar får nästan 30 procent mer personlig assistans till sina barn med funktionsnedsättning, än lågutbildade föräldrar. Skillnaderna kan bero på att lågutbildade föräldrar har svårare att navigera i systemet och driva igenom sina ärenden, vilket kan leda till ökade skillnader i hälsa och livskvalitet.

Under det senaste decenniet har förändringar i regelverket inom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) gjort det svårare att beviljas personlig assistans. Bedömningarna har i flera avseende blivit mer restriktiva och kraven är högre på de som ansöker. Därför blir faktorer som kunskap om systemet, tillgång till läkarintyg och förmåga att formulera en ansökan förmodligen viktigare. Det finns tecken på att denna utveckling leder till ökade skillnader i tillgången till personlig assistans, menar forskare bakom en nyligen publicerad studie.

– Samtidigt som stödet ska vara behovsstyrt så fattas beslut utifrån den specifika ansökan. Vi ville därför undersöka om tillgången till assistans är jämnt fördelad, eller om faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå spelar in, säger Johan Jarl, forskare i hälsoekonomi vid Lunds universitet.

I studien följdes nästan 5000 barn med cerebral pares (CP) födda 2006-2015 till år 2020, genom dels det nationella kvalitetsregistret CPUP och dels genom information från Försäkringskassan. Resultaten av studien visar att det finns en ojämlikhet i tillgången till personlig assistens – speciellt när det gäller hur många assistenttimmar barnen fick. Barn till högutbildade föräldrar fick i genomsnitt 29 procent mer assistans än barn till föräldrar med lägre utbildning. Skillnaden kvarstod även när forskarna tog hänsyn till funktionsnedsättningens svårighetsgrad.

– Barn vars föräldrar hade lägre utbildning beviljades alltså personlig assistans mer sällan och fick dessutom färre timmar när stöd beviljades. Det pekar på en systematisk ojämlikhet i välfärdssystemet, trots att personlig assistans ska vara behovsbaserad och lika för alla, menar Johan Jarl.

Genom personlig assistans ökar möjligheten för barn med funktionsnedsättning att kunna vara delaktiga i skola och fritidsaktiviteter. Om vissa grupper får mindre assistans, kan det leda till att barnen blir mindre självständiga, förstärka socioekonomiska skillnader och ge en sämre livskvalitet. Om vårdbehovet i sin helhet läggs på föräldrarna, påverkar det i sin tur föräldrarnas möjligheter att jobba och delta aktivt i samhället. Det kan skapa en ond cirkel där bristande stöd leder till sämre arbetsmarknadsmöjligheter och ökad risk för psykisk ohälsa i familjen, vilket i sin tur förväntas påverka barnen negativt i termer av hälsa, utbildning och inkomst.

– Sverige står ju bakom FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning, som slår fast att samhället ska anpassas så att personer med funktionsnedsättning kan delta på lika villkor. Dessutom ska personlig assistans tilldelas utifrån barnets behov, därför är det anmärkningsvärt att vi ändå kan se en ojämlikhet beroende på föräldrarnas utbildningsbakgrund, säger Bo Lichtenberg, försteförfattare till studien.

Forskarna hade inte tillgång till information för att kunna avgöra om skillnaderna beror på att föräldrar med lägre utbildning inte söker assistans i samma utsträckning som högutbildade föräldrar, eller om chansen att en ansökan beviljas skiljer sig mellan grupperna. Även om CP är en livslång funktionsnedsättning, måste familjen ändå återkommande bevisa behovet av stöd och ansöka på nytt. En möjlig förklaring är att föräldrar med lägre utbildningsnivå har sämre förutsättningar, både vad gäller ork och kunskap, att driva återkommande processer. Om resultatet beror på hur väl man kan skriva en ansökan, samla intyg och navigera i systemet, är det systemet som behöver ses över, menar forskarna.

– Det är inte överraskande att föräldrar med högre utbildning och resurser oftare får stöd, eftersom de förmodligen har bättre kunskap om systemet och större möjligheter att driva sina ärenden. Men eftersom personlig assistans ska ges efter behov, inte bakgrund, visar skillnaderna att systemet i praktiken inte är helt jämlikt och pekar på ett strukturellt problem, avslutar Johan Jarl.

Publikation
"Access to Personal Assistance by Parental Education Among Children with Cerebral Palsy in Sweden: A Register Study 2006–2020"
Scandinavian Journal of Disability Research, juni 2026, DOI: 10.16993/sjdr.1333

Kontakt:
Johan Jarl, docent och forskare i hälsoekonomi vid Lunds universitet, johan.jarl@med.lu.se, tel 073 369 84 94.

-----------------
Press, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, press@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa

Taggar: