Barns relation till naturen är nyckeln till framtidens hållbara skogsbruk

Barns relation till naturen är inte bara viktigt för deras välbefinnande utan har också betydelse för att skapa ett mer hållbart skogsbruk, visar ny forksning från Lunds universitet. Studien visar också att olika socioekonomiska faktorer påverkar barns upplevelse av och relation till skogen.

I dag riskerar unga att ha allt mindre kontakt med naturen. Det är ett potentiellt hot mot barns fysiska och psykiska välbefinnande, och kan även påverka framtida skogsbruk och miljöpolitik. Det menar forskarna Sara Brogaard och Torsten Krause vid Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS), som i en nypublicerad studie undersökt barns relation till skogen, och hur socioekonomiska faktorer påverkar barns upplevelse av och relation till skogen.

– Det pågår just nu stora diskussioner i samhället om framtidens skogsbruk och dess roll i klimatomställningen, därför är det extra viktigt att lyssna på den yngre generationen och få förståelse för hur de värdesätter skogen eftersom de beslut vi tar idag har betydelse för flera generationer framöver, förklarar Sara Brogaard.

Skillnader inför skogen

I en studie med skolbarn i åldrarna 10 – 12 år i Sverige (totalt 403 stycken), samt kompletterande fokusgruppintervjuer med elever i två olika skolor, studerades hur barn värdesätter skogen och dess ekosystemtjänster. Forskarna ställde frågor om skogens betydelse för samhället och bad även barnen beskriva sin personliga relation till skogen. 

Studien tar upp skillnader i hur olika barn upplever och känner inför skogen. 

– I våra fokusgruppsintervjuer med barn från två olika skolor såg vi att en grupp hade mindre erfarenhet av att vistas i skogen. Vissa barn var till och med rädda för skogen, vilket framkom tydligt när de förklarade att de hellre skulle ta en omväg runt skogen än att ta den kortare vägen genom skogen, förklarar Sara Brogaard. 

Forskarna menar att skillnaderna mellan barnens relation till och värdering av skogen delvis kan kopplas till deras socioekonomiska bakgrunder och tidigare upplevelser. Vilket de fick bekräftat av lärarna från ena skolan som förklarade att många av barnen i klassen kom från andra länder där skogen kan upplevas som en farlig plats

Även om en större urvalsgrupp skulle behövas för att undersöka just denna aspekt ytterligare, belyser studien ändå hur kontextuella och socioekonomiska faktorer har betydelse för hur vi uppfattar och värderar skogen. 

Studien visar sammantaget att de tillfrågade barnen har god kunskap om och respekt för skogens betydelse för vår hälsa och välbefinnande, men också om skogens värde i sig själv. Många barn pratade om äventyr i skogen – kopplade till träden, blommorna och djuren som kan upptäckas där. De uppgav att de genom att leka, skapa, promenera och klättra i skogen fick möjlighet att slappna av, komma bort från vardagen och vara sig själva. Barnen identifierade även många av de tjänster som skogarna tillhandahåller oss människor, genom klimatreglering, tillhandahållande av material som trä och energi, samt biologisk mångfald. 

Betydelsefult för framtiden

Forskarna menar att detta visar på att barn ser långt fler värden i skogen än enbart de materiella,  det vill säga vad skogen tillhandahåller för oss människor: skogen står för djupare och mer intima värden för barnen såsom frihet, tröst, upptäckande och välbefinnande.

– Studien ger oss ökad förståelse för barns relation och värdesättande av skogen och dess ekosystem, vilket är av stor betydelse för hur vi ska utveckla ett hållbart skogsbruk som inte enbart utgår från skogen som en materiell resurs för oss människor, utan värdesätter skogens bredare värden, menar medförfattaren Torsten Krause.

Enligt forskarna kan barns vistelse i skogen även bidra till förbättrad integrationen.

– Skolan har en viktig roll i att ge alla barn tillgång till naturen, förklarar Sara Brogaard.

Mer om Studien:

Studien gjordes inom EU projektet InnoForESt där forskare vid Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS), Universum och ett flertal externa aktörer tittar på hur man kan stimulera barns intresse för skogen. 

Studien gjordes med hjälp av enkätfrågor till 403 elever från Göteborgsområdet under 2018, samt kompletterande fokusgruppsintervjuer med två skolklasser i Göteborgsområdet. 

Projektets hemsida: https://innoforest.eu/

Artikel:

Values held by Swedish primary school students towards forest ecosystems and the relevance for a nature’s contributions to people approach
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/26395916.2019.1687585

Om forskarna 
Sara Brogaard, universitetslektor i hållbarhetsvetenskap vid Lund university Centre for Sustainability Studies (LUCSUS)
Torsten Krause, universitetslektor i hållbarhetsvetenskap vid Lund university Centre for Sustainability Studies (LUCSUS)
Jean Goodwin, Environment and resource management (MSc) vid Vrije Universiteit, Amsterdam.

Kontakt: 
Sara Brogaard, LUCSUS (Lund University Centre for Sustainability Studies)
sara.brogaard@LUCSUS.lu.se
+46 46 222 05 13

Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och 7 600 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.

Lunds universitet erbjuder möjlighet till livesändning/inspelning av video via LiveU. För bokning och mer info kontakta Johan Nyman, +46 70 695 48 53, johan.nyman@kommunikation.lu.se

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera