Bättre livskvalitet med tidigare palliativ vård

Palliativ vård som inleds redan när en person diagnostiserad med en dödlig sjukdom, kan få en avgörande roll för att bibehålla eller förbättra dennes livskvalitet. Besök på akutmottagning och inläggningar på sjukhus minskar också drastiskt när palliativ vård påbörjas tidigt. Detta visar en avhandling från Lunds universitet.

Kortfakta: Cancerforskning//Klinisk forskning//Kvantitativ studie//Peer review-granskad publikation//Kvantitativ studie//Randomiserad intervention//Prospektiv//Antal patienter i studien: 118//Patienter med avancerad gastrointestinal cancer//Fall-kontrollstudie//Oblindat

I Sverige är 90 procent av dem som får palliativ vård cancerpatienter. Jämfört med många andra länder ligger vi i framkant när det gäller denna typ av lindrande vård, men trots det visar Cancerfondens senaste rapport på stora brister. Vården sätts in alldeles för sent och skiljer sig åt beroende på var i landet du bor.

– Det är många som blandar ihop palliativ vård, med vård i livet slutskede. Tidig palliativ vård innebär multiprofessionell samverkan, symtomkontroll och mer fokus på livet än på döden, säger Anders Bojesson, doktorand vid Lunds universitet och specialistläkare, Palliativmedicinska sektionen, Blekingesjukhuset.

Han har lett den aktuella forskningsstudien ALLAN * där totalt 118 patienter med icke botbar mag-och tarmcancer deltog. Undantaget åtta patienter, var alla i både studie- och kontrollgruppen anslutna till Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) innan de avled. Deras livskvalitet mättes var sjätte vecka utifrån fysiskt, socialt, känslomässigt samt funktionellt välbefinnande. Den grupp som erhöll hembaserad palliativ vård direkt vid diagnostillfället, var anslutna till palliativmedicin i genomsnitt sex månader innan de avled och hade vid varje mätpunkt bättre livskvalitet än kontrollgruppen med en statistisk signifikans efter sex månader. De hade även färre besök på akuten och vårdades inneliggande i snitt 1,5 dygn på sjukhus. Kontrollgruppen däremot, fick endast palliativ vård de sista 39 dagarna i livet. De hade tre gånger fler besök på akuten och i snitt 11,5 vårddygn på sjukhus.

– Det är så här det i regel ser ut i Sverige idag, med palliativ vård endast den sista månaden i livet och många akutinläggningar. Palliativ vård är, troligtvis, en underutnyttjad möjlighet inom svensk sjukvård.

Tidig palliativ vård har alltså stor potential och leder till förbättrad kontroll av sjukdomssymptom, samt upprätthåller eller till och med förbättrar livskvaliteten. Anders Bojesson menar att patienten kan ha ett av-och-på-förhållande med det palliativa teamet. Allt handlar om symtomkontroll och den kan behövas tidigt vid en avancerad tumörsjukdom, även om patienten har flera år kvar att leva. När man lyckas få kontroll över symtomen kan det palliativa teamet tillfälligt backa, för att sedan återuppta kontakten när symtombördan ändras.

– Det finns få studier gjorda på hembaserad palliativ vård i Sverige. Det är viktigt att den palliativa vården fortsätter utvecklas i Sverige och då behövs forskningsstudier av hög kvalitet. I nästa steg kommer vi att undersöka hur tidig palliativ vård påverkar anhöriga och även räkna ut eventuella hälsoekonomiska vinster av den, avslutar Anders Bojesson.

Kontakt
Anders Bojesson, doktorand vid Lunds universitet, specialistläkare, Palliativmedicinska sektionen, Blekingesjukhuset, anders.bojesson@med.lu.se, 070–294 58 73

Avhandling
Early Integration of Specialized Palliative Care with Oncological Treatment

Fakta om ALLAN-studien
Forskningsstudien ALLAN (tidig pALLiativ Anslutning) är en randomiserade klinisk studie som pågick 2014-2021 i samarbete med Skånes onkologiska klinik och Palliativ vård med ASIH samt den specialiserade palliativa vården i Lund, Malmö. Ett av syftena var att studera effekten på patientens livskvalitet när palliativ vård integreras tidigt med onkologisk behandling. I den aktuella studien var ungefär hälften kvinnor och hälften män, med en medelålder på 71,5 år.

Finansiärer
Vetenskapliga Rådet, Region Blekinge. Södra sjukvårdsregionen. Lions Forskningsfond, Skåne. Open access finansierat av Lunds universitet.

Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa