Bra inomhusklimat och minskad energianvändning kräver helhetssyn

I dag renoveras många bostäder med syftet att både fräscha upp dem och att minska energianvändningen. Renoveringar leder till förbättringar, men det finns en risk att det inte blev så bra som det var tänkt. För ett få till ett bra inomhusklimat och samtidigt inte använda onödigt mycket energi behövs en helhetssyn där man tar hänsyn till många olika faktorer.

Den slutsatsen är ett av resultaten av det tvärvetenskapliga projektet PEIRE (People, Environment, Indoor, Renovation, Energy) som har sitt fokus på god inomhusmiljö för människor i deras bostäder och på energieffektivisering genom renovering av flerfamiljsbostäder. Just nu pågår projektets slutseminarium.

Då och då kan man läsa i tidningarna om byggnader där inomhusmiljön är dålig, ibland så dålig att huset måste rivas. Hur kan det bli så fel ändå när vi vet så mycket inom varje expertområde? Vi var flera som hade gått och funderat på om man inte måste samarbeta för att se helheten och jobba mer tillsammans, säger Eja Pedersen, projektledare för PEIRE.

Många människor i Sverige bor i hyresrätter som är byggda mellan 1950 och 1975, ofta i välplanerade och gröna områden. Men byggnaderna är gamla och håller nu på att renoveras för att de är slitna, och för att minska energianvändningen.

– Det är viktigt att de här renoveringarna leder till bättre inomhusmiljö, eftersom det berör så många människor. Egentligen finns det ju mycket kunskap och expertis, men det är ofta begränsat till en del av inomhusmiljön eller den del av de system som reglerar inomhusmiljön, t.ex. ventilationen. Det finns en begränsning i att bara befinna sig inom sin egen sfär, säger Birgitta Nordquist, som forskar om installationsteknik.

Det finns många olika saker som går att justera i en bostad och som spelar roll för inomhusmiljön. Det finns ofta ett tiotal fönster och vädringsluckor som alla kan ställas i olika positioner. Därtill kommer innerdörrar, termostater, hänsyn till vädret och så vidare. Det gör det oerhört komplext att verkligen optimera energianvändningen och samtidigt nå en god inomhusmiljö i bostaden.

Dessutom har de boendes livsstil, och därmed vanor och beteende, stor betydelse. Matlagning, duschvanor, användningen av stearinljus och fönstervädring är exempel på aktiviteter som har inflytande på inomhusmiljö och energianvändning. Detta ser dessutom väldigt olika ut från individ till individ.

I projektet har det ingått forskare från miljöpsykologi, designvetenskaper, bygg- och miljöteknologi och materialvetenskap och tillämpad matematik som har haft som målsättning att ta ett helhetsgrepp på bostaden, det vill säga både själva fastigheten och människorna som bor i den. Tekniska system interagerar med den fysiska inomhusmiljön och de boende både påverkar och påverkas av denna miljö.

– Det är komplicerat för hyresgäster att få till ett bra inomhusklimat med optimerad energianvändning – det är oerhört många saker som kan ändras och ställas in. Därför är det lätt hänt att man i stället exempelvis vädrar mycket mer än nödvändigt och slösar värmeenergi, eller att man inte har riktigt bra luftkvalitet i sin bostad men sparar på energin. Ökar vi förståelsen för bostaden som ett komplext system, så kan vi bidra till både bra inomhusmiljö och effektiv energianvändning samtidigt, säger Jonas Borell, som är beteendevetare.

En del av projektet har varit att följa renoveringen och energieffektiviseringen av 323 lägenheter på Linero i Lund. Renoveringen som bostadsbolaget ansvarade för hade som målsättning att energianvändningen skulle ligga på samma nivå som i nybyggda bostäder, samtidigt som hyran inte fick bli högre än att alla kan bo kvar. Forskarna har närstuderat tio lägenheter både före och efter renoveringen, och intervjuat de boende ett flertal gånger.

Projektet PEIRE avslutas nu, men forskarna hoppas kunna fortsätta arbetet och söker medel för nya projekt som bygger vidare på det de kommit fram till. De utvecklar också samarbeten med myndigheter och företag med intressen inom området.

Vad kan man göra för att för förbättra inomhusklimatet?

  • Som hyresgäst kan man tänka på att se till att det kan komma in uteluft i sovrum och vardagsrum, att använda köksfläkt/spiskåpa vid matlagning och försöka ha innerdörrar öppna ofta för att få bra luftkvalitet. Det är också bra att tänka på hur man placerar sina möbler så att värmen från radiatorerna kommer ut i rummet.
  • Som fastighetsägare är det viktigt att utforma system så att de tillåter en variation mellan hyresgäster, eftersom alla inte kan förväntas ha samma behov eller livsstil. Det måste vara enkelt för de boende att själva bidra till en bra inomhusmiljö. Det kräver att det är lätt att göra rätt, som till exempel att se till att ventilation fungerar med så lite boendejusteringar som möjligt, att luftintag och utsug är väldimensionerade och rätt placerade, och att reglagen på radiatorerna är enkla att förstå. Det är bra om det finns information om hur systemen ska regleras som hyresgästerna kan ta del av, men räkna inte med att de gör det. Reglagen måste utformas så att man kan använda dem rätt utan någon speciell kunskap.
  • Som byggare gäller det att planera hus så att ventilation fungerar bra med minimala krav på reglering från boende, att värmen är jämt distribuerad mellan och inom lägenheter, att buller inte tränger in och att dagsljusinsläppen är tillräckliga.

Vad kan man göra för att förbättra energianvändningen?

  • Som hyresgäst kan man tänka på att inte släppa in kall luft på vintern i onödan och att stänga ute starkt solljus på sommaren.
  • Som fastighetsägare bör man tänka på att hyresgästerna ofta inte har något direkt motiv för att tänka på värmeanvändningen. Det är därför viktigt att göra tekniska åtgärder som att installera termostater som stänger av värmen när fönster ovanför en radiator öppnas.
  • Som byggare att isolera ordentligt och bygga med värmeåtervinning.

Kontakt

Eja Pedersen, projektledare
Eja.Pedersen@arkitektur.lth.se 
Tfn. 046-222 32 41


Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och mer än 8 000 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera