Ekologiskt odlade fält fick fördubblad växtartrikedom – men först efter lång tid

Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan fördubblats på gårdar med ekologisk odling jämfört med på konventionella gårdar.

Det är välkänt att ekologiskt jordbruk gynnar biologisk mångfald och kan mildra en del av de negativa effekter som uppstår vid jordbruk (se faktaruta). Något som däremot är mindre känt är hur lång tid det tar för den biologiska mångfalden att återhämta sig efter en övergång från konventionellt jordbruk till ekologiskt och hur kraftfull återhämtningen blir.

För att få svar på dessa frågor undersökte ett forskarlag från Lund 88 olika fält i Skåne, på 30 olika gårdar (se faktaruta). Resultatet visar, att efter trettio år med ekologisk odling hade antalet växtarter mer än fördubblats på spannmålsfälten på de ekologiska gårdarna, från i genomsnitt 15 till 35 växtarter.

– Vi blev förvånade över den kraftiga ökningen av antalet växtarter. Efter trettio år förväntade vi oss inte det, och det ser ut som om det kan fortsätta att öka, säger Romain Carrié, forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) på Lunds universitet och den som har lett studien.

Viktigt att ta hänsyn till tidsaspekten

Att det tog så lång tid för återhämtningen, och att förbättringen av den biologiska mångfalden gradvis fortsatte under flera decennier, är något man måste ha i åtanke när man utvärderar nyttan av ekologisk odling, menar forskarna. 

– Det betyder att det tar ett tag innan det ekologiska jordbrukets fulla potential för biologisk mångfald slår igenom, och att vi därför hittills har underskattat de fördelar som ekologiska metoder ger. Våra resultat tyder på att man måste beakta en viss fördröjning efter en omställning för att inte underskatta nyttan för miljön, säger Romain Carrié. 

Tidsaspekten måste även finnas med när man utformar ekonomiskt stöd till lantbrukare, menar han, så att de backas upp under den ekologiska övergångsfas då avkastningshöjande ekosystemtjänster, som är beroende av växtmångfald, byggs upp. 

Långvarig effekt av herbicider

I studien var det tydligt att växter som är känsliga för herbicider (växtskyddsmedel eller ogräsmedel) tog längre tid på sig att komma tillbaka på spannmålsfälten efter en omställning från konventionellt jordbruk. 

– Det tyder på en långvarig effekt av herbicider även efter att man slutat använda dem på gården, eller att det tar tid för dessa växter att kolonisera gården när den blivit ekologisk, säger Romain Carrié. 

Samtidigt var det de arter som är mest känsliga för herbicider som bidrog mest till växtsamhällets återhämtning över tid vid ekologisk odling. 

Andra faktorer som påverkade tiden det tog för återkolonisering var de olika åkerväxternas spridningsförmåga samt deras beroende av insektspollinering. Ett större pollineringsberoende innebar en längre återkoloniseringstid.  Vill man förkorta återhämtningstiden efter en omställning till ekologiskt jordbruk, är det därför viktigt med minskad användning av herbicider och bättre förhållanden för pollinatörer inom det konventionella jordbruket, sammanfattar forskarna i studien.

– Vi hoppas att beslutsfattare och policymakare tar del av slutsatserna och att vi kan inspirera till nya styrmedel för att stimulera omställningen till ekologiskt jordbruk för att bevara den biologiska mångfalden, säger Romain Carrié.

En tidigare studie som gjorts av andra forskare har visat på en mer omedelbar återkolonisering efter omställning till ekologiskt jordbruk. Då studerade man dock fältkanter, som har en annan dynamik, och inte själva fälten. 

Ytterligare en annan studie har visat på en mindre omfattande ökning av biologisk mångfald efter omställning, men då räknade man inte med samma tid efter konverteringen.

Länk till artikeln i Journal of Applied Ecology:
https://besjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1365-2664.14650

Kontakt Romain Carrié:
Romain Carrié — Lunds universitet

Fakta: Studien

Forskarna ville veta hur lång tid det tar innan ekologisk odling gynnar vilda åkerväxter samt om olika växter brer ut sig olika snabbt. De undersökte 88 olika fält i Skåne, med spannmål respektive vall, på 30 olika gårdar. En tredjedel av gårdarna var konventionella, en tredjedel hade ställt om till ekologiskt för 1-11 år sedan, och en tredjedel hade varit ekologiska i 20-35 år. 

Efter trettio år med ekologisk odling hade antalet växtarter mer än fördubblats på de ekologiska gårdarna, från i genomsnitt 15 till 35 växtarter, jämfört med på de konventionella gårdarna. Redan efter tio år syntes en tydlig ökning av biologisk mångfald. Samma utveckling sågs på både spannmåls- och vallfälten, men utvecklingen var tydligare på spannmålsfälten. 

En begränsning i studien är att forskarna av praktiska orsaker inte kunnat följa gårdar från innan omställningen, utan i stället jämfört gårdar som har varit ekologiska under olika lång tid. Forskarna har därför kontrollerat för andra faktorer som kan skilja mellan gårdar som varit ekologiska olika lång tid för att säkerställa att resultaten beror just på tiden sedan gården ställde om till ekologiskt. 

Fakta: Ekologisk odling och vilda åkerväxter

Ekologisk odling, som förbjuder användning av syntetiska bekämpningsmedel och konstgödsel, bidrar till högre biologisk mångfald, enligt forskningen. Det finns både fler arter, och fler individer av varje art, på ekologiska gårdar. Bland annat finns det vanligtvis fler vilda åkerväxter, ogräs, på ekologiskt odlade fält än på konventionella på grund av förbudet mot användning av herbicider på ekologiska gårdar. Ogräset påverkar skördens storlek negativt, men om det hålls under en viss nivå genom lämpliga metoder (anpassade växtföljder och grödans såddensitet, mekanisk ogräsrensning) bidrar det med värdefulla ekosystemtjänster i jordbruket. De vilda åkerväxterna är till exempel föda för viktiga pollinatörer och nyttoinsekter som håller skadedjur borta. Ogräset bidrar även till viktiga markprocesser, såsom bättre motståndskraft mot jorderosion.  Bland ogräsen finns också sällsynta arter som är viktiga att bevara.