Fågelungar i staden påverkas tydligt av luftföroreningar och vilka träd de omges av

Livet i staden är hårt – om du är fågelunge påverkas du tydligt av en viss typ av luftförorening, samt av vilka träd som finns i närheten av boet, visar ny forskning från Lund. Bakom studien ligger ett nytt mer detaljerat sätt att undersöka vilka faktorer i urban miljö som ger en effekt på fåglar och djur.

Städer är generellt en tuff miljö för fåglar och andra djur att leva i, men varför det är så vet forskarna ganska lite om. Staden är en så pass annorlunda och förändrad miljö jämfört med naturliga habitat, att det är svårt att sätta fingret på vad som påverkar djuren mest – är det föroreningar i luften? Eller artificiellt ljus om natten? Eller vilka växter som finns, eller snarare saknas, i staden?

I en ny studie har Johan Kjellberg Jensen, doktorand på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet, undersökt hur fåglars fysiologi påverkas av ett liv i staden och vilka delar av stadsmiljön som har störst betydelse för ”måendet”. Till sin hjälp har han haft en mer detaljerad metod än vad man vanligtvis använder, vilket har gett intressanta resultat.

– Vi kan visa att fågelungars fysiologi påverkas av den lokala miljön och de stadseffekter som finns där. Det som vi ser påverkar ungarna mest är vilken sorts träd som finns i närheten av boet, samt en viss typ av luftförorening (PM 2,5, luftburna partiklar mindre än 2,5 mikrometer), säger han.

Lyckats koppla specifika delar av stadsmiljön till påverkan på fågelungarna

Ett syfte med studien var att testa en ny mätmetod. Traditionellt, när man undersökt stadseffekter på fåglar och djur, har man använt sig av så kallade urbaniseringsgradienter, där man i princip generaliserar miljön man undersöker till ”mer urbaniserad” eller ”mindre urbaniserad”. I den här studien valde forskarna istället ett mer detaljerat upplägg där de tittade på flera olika och specifika aspekter av stadsmiljön: två olika sorters luftföroreningar, temperatur, artificiellt ljus och hur många samt vilka arter av träd som fanns i närheten av de undersökta fågelbona. Sedan kopplade man enskilda delar av miljön till fåglarnas fysiologi, främst nutrition (näringsämnen i kroppen) och antioxidanter (som bland annat skyddar mot luftföroreningar). Det forskarna såg var bland annat att luftföroreningarna minskade fåglarnas antioxidantkapacitet, och att ungarna blev större när det fanns fler ekar i området.

Johan Kjellberg Jensen påpekar att man i studien inte undersökt om påverkan på ungarna är dålig för dem på lång sikt, även om det finns skäl att anta det.

– ­Det viktigaste resultatet av studien är faktiskt att vi kan visa att det går att isolera delar av stadsmiljön och koppla dem till effekter på djur och natur. Det visar att vi ska vara försiktiga med att generalisera stadsmiljö, att det finns en stor variation i naturen här, och att vi faktiskt på sikt kan peka på specifika delar av staden som extra viktiga eller extra dåliga för ekosystemet. Det har stor betydelse för stadsplanering och naturvård i staden, säger han.

Betydelse för framtida stadsplanering

Även om metodikfrågan kanske främst intresserar forskare i nuläget, tror Johan Kjellberg Jensen att resultaten på sikt kan få betydelse för utformningen av våra städer.

– Jag hoppas den här typen av konkreta resultat kan leda till effektiva och riktade åtgärder för att bygga bättre städer för både människor och natur. Att vi har ett fungerande ekosystem i staden är inte bara viktigt ur en biologisk synpunkt, utan spelar även stor roll för att vi människor ska må bra.

Johan Kjellberg Jensen hade förväntat sig att se ett större samspel mellan de olika miljöfaktorerna som undersöktes – att vissa effekter bara skulle uppstå när flera olika delar av miljön interagerade. Men så var det inte.

– Sen ska man såklart vara ödmjuk inför att det här bara är en studie, och med en ganska nydanade metod, så mer forskning krävs innan vi kan dra några helt entydiga slutsatser.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science of The Total Environment.

Fotnot: Fysiologi är läran om hur levande organismer, deras organ och vävnader fungerar.

Bildtext: Nykläckta talgoxe-ungar. Studien visar att de påverkas av både en viss typ av luftförorening och av vilka träd som omger boet. Bild: Caroline Isaksson, Lunds universitet.

Kontakt:

Johan Kjellberg Jensen, doktorand, Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet

johan.kjellberg_jensen@biol.lu.se

076-133 63 40
 

Anna Maria Erling
Kommunikationsansvarig, Centrum för för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet
anna_maria.erling@cec.lu.se
070-574 89 97