Fjäderlätta långdistansflygare med pergamenttunna vingar
De korsar oceaner, glider på monsunvindar och kan dyka upp på nya platser efter tusentals kilometer i luften. Nu visar en ny studie att trollsländor tillhör naturens mest extrema migranter – och att deras resor kan hjälpa oss att förstå klimatförändringarna.
Trollsländor, och den spensligare varianten flicksländor, är rovinsekter med kraftfulla käkar, fasettögon och spektakulära färger. Vad som är mindre känt är deras förmåga att, likt flyttfåglar, migrera långa sträckor och trotsa geografiskt utmanande barriärer, så som Indiska oceanen och Alperna.
Länge har det funnits spridda observationer och artiklar som indikerat flyttningsförmåga hos ett antal trollsländearter, men nu har en sammanfattande studie på det världsomspännande fenomenet gjorts. Efter flera års arbete och genomgång av 392 artiklar har forskarna identifierat 100 arter med dokumenterat flyttningsbeteende och ytterligare 85 som sannolikt också migrerar. Resultatet tecknar bilden av en dold värld ovanför våra huvuden – där insekter genomför resor som i vissa fall kan mäta sig med flyttfåglarnas.
– Många ser trollsländor som något som svävar över en skogstjärn några sommardagar i juli. Men vissa arter flyger över kontinenter och öppet hav. Det är egentligen helt svindlande när man börjar förstå omfattningen, säger forskaren Johanna Hedlund vid Lunds universitet som lett studien.
Forskningen visar också att förmågan att migrera utvecklats flera gånger under evolutionens gång, främst som ett sätt att undkomma kyla, torka och miljöer där reproduktion blivit omöjlig. De flesta trollsländor, likt andra migrerande insekter, genomför sin tur-och-retur-flyttning över flera generationer. Andra gör något ännu mer ovanligt: de flyger från sina kläckningsplatser i heta dalgångar upp till svalare höjder i bergen – för att senare återvända tillbaka.
– Jag blev genuint förvånad över hur många exempel det faktiskt finns på trollsländor som fullgör en hel migrationscykel, det vill säga tur-och-retur, inom sin egen livstid. Det är ovanligt hos insekter och märkligt nog något som forskningen inte uppmärksammat mer tidigare, säger Johanna Hedlund.
Forskarna menar att trollsländor kan fungera som vägvisare för hela den osynliga massmigration av insekter som pågår globalt. Eftersom sländorna är lätta att känna igen kan de hjälpa forskare att förstå hur andra insekter rör sig mellan olika ekosystem – från pollinerande blomflugor till skadeinsekter och sjukdomsspridare. Deras flyttvägar kan också avslöja vilka miljöer som är särskilt viktiga att skydda för flyttande insekter. Dessutom är trollsländor känsliga för vattenkvalitet och miljöförändringar, vilket gör dem till viktiga indikatorarter.
– Trollsländor fungerar nästan som naturens egna sensorer. Följer vi deras rörelser och var de trivs kan vi också förstå hur ekosystem och klimat förändras, säger Johanna Hedlund.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Biological Reviews: ”Flight of the dragons: a global review of migration in Odonata”
För mer information, kontakta:
Johanna Hedlund, forskare
Biologiska institutionen, Lunds universitet
Tel 076 23 946 97 eller +44 (0) 7 564 679 788
johanna.hedlund@biol.lu.se
*
Johan Joelsson, pressansvarig
Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
0730 27 58 90
johan.joelsson@science.lu.se
FAKTA – NÅGRA SPEKTAKULÄRA FLYTTARE
I Japan lever arten Sympetrum frequens – den röda trollsländan ”Akiakane” – som flyttar från dalgångar upp till svalare bergsområden under sommaren och sedan återvänder tillbaka på hösten. En annan extrem migrant är monsuntrollsländan Pantala flavescens som tros genomföra årliga flyttningar mellan Indien, Maldiverna och östra Afrika. Resorna sker delvis över öppet hav och omfattar tusentals kilometer. Flera migrerande arter finns också i Sverige, bland annat höstmosaikslända och fyrfläckad trollslända. Samtidigt syns den bruna kejsartrollsländan – en art med ursprung i Afrika och Mellanöstern – allt oftare längre norrut i Europa, till och med i Sverige.
