Föräldraförberedelse - för ett tryggare föräldraskap

Att bli förälder är en stor livsomställning och föräldrars upplevelse av första tiden efter att barnet är fött påverkas bland annat av den information och förberedelse de får under graviditeten. I ett nytt avhandlingsarbete vid Lunds universitet har forskare utvecklat ett evidensbaserat program för föräldraförberedelse som baseras på nyblivna förstagångsföräldrars erfarenheter.

– Tidigare forskning visar att nyblivna föräldrar önskar att de varit mer förberedda på vad som kommer efter förlossningen. Att föräldrar känner sig mer förbereda inför sitt föräldraskap kan ge en bättre start för hela familjen och främja barnets möjligheter till god hälsa och utveckling, säger Petra Pålsson, samordningsbarnmorska vid Kunskapscentrum kvinnohälsa i Malmö, som nyligen disputerade vid Lunds universitet.

Behov av gemensamma riktlinjer
Det ingår i mödrahälsovårdens uppdrag att erbjuda föräldraförberedelse till alla blivande föräldrar för att förbereda dem på förlossningen och föräldraskapet. Föräldraförberedelsen genomförs vanligtvis i små grupper på barnmorskemottagningen och leds av en barnmorska. Men hur förberedelsen är strukturerad varierar mellan mottagningarna, visar en kartläggning.

– I vår kartläggning av föräldraförberedelse vid 52 barnmorskemottagningar i Skåne ser vi att endast 37 procent av mottagningarna använder sig av ett gemensamt och strukturerat program. Samtidigt uttrycker barnmorskorna att de har otillräckliga kunskaper i gruppledarskap och pedagogik. Här finns ett tydligt behov av gemensamma riktlinjer och stöd till barnmorskor, säger Petra Pålsson.

För att möta det behovet har Petra Pålsson utvecklat ett evidensbaserat program för föräldraförberedelse. Programmet baseras på nyblivna förstagångsföräldrars erfarenheter av föräldraförberedelse i relation till de utmaningar de mött i föräldraskapet. Genom intervjuer med 18 mammor och 15 pappor framkom att många föräldrar efterfrågade mer vägledning och information som ger realistiska förväntningar. De ville också ta del av andra småbarnsföräldrars erfarenheter och uttryckte ett behov av hjälp att hitta tillförlitlig information på nätet.

Pedagogisk utgångspunkt
Det evidensbaserade programmet har utvecklats med en pedagogisk utgångspunkt som fokuserar på problemlösning, och att stimulera föräldrarnas egen aktivitet i lärandet. Även om förlossningsförberedelser ingår i programmet så ligger tyngdpunkten på första tiden efter förlossningen och deltagarna får bland annat möta nyblivna föräldrar som delar med sig av sina erfarenheter. Barnmorskan som leder programmet stöttas med en utbildningsdag, handledning och manual. Programmet har testats på tre barnmorskemottagningar i Skåne och jämförts med resultat från fyra barnmorskemottagningar som erbjudit föräldraförberedelse på samma sätt som tidigare.

Positiv effekt på amning
– Bland deltagarna i programmet såg vi att det var färre mammor upplevde att de saknade något i sin föräldraförberedelse samtidigt som vi såg en möjlig positiv effekt på amning där fler mammor följt sin intention att helamma, i enlighet med WHO:s rekommendation. Vi ser också en möjlig positiv effekt på pappors tilltro till sin förmåga i föräldraskapet. Samtidigt upplevde barnmorskorna att de hade tillräckligt stöd och utbildning för att genomföra programmet, säger Petra Pålsson.

Resultatet visar att det evidensbaserade programmet för föräldraförberedelse är genomförbart både utifrån föräldrars och barnmorskors perspektiv men för att kunna dra säkra slutsatser om effekter behöver en större studie genomföras, menar Petra Pålsson.

Avhandlingen
Petra Pålsson disputerade den 27 mars 2020, med avhandlingen: Antenatal preparation for the early parenthood period. Development and feasibility of an evidence-based programme for antenatal parental preparation
 

Petra Pålsson, doktor i medicinsk vetenskap och samordningsbarnmorska vid Kunskapscentrum kvinnohälsa i Malmö. 040-6239330, petra.palsson@med.lu.se