Förändrat klimat ritar om den svenska fågelkartan
Medan sydliga arter som steglits och svarthakad buskskvätta blir allt vanligare på våra breddgrader är arter som storspov och rödvingetrast på nordlig reträtt. Det visar Svensk Fågeltaxerings årsrapport för 2022.
Inom Svensk Fågeltaxering övervakar Biologiska institutionen vid Lunds universitet förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Sedan drygt 50 år räknar frivilliga ornitologer antalet fåglar vid olika tider på mer än tusen lokaler runt om i Sverige. Eftersom inventeringarna utförs på samma sätt varje år är det möjligt att följa hur antalet fåglar på en plats förändras över tid. Räkningarna är en del av Naturvårdsverkets och Länsstyrelsernas miljöövervakningsprogram och syftar bland annat till att upptäcka oroväckande förändringar.
– Årets rapport omfattar 224 fågelarter. Vi ser en tydlig trend i att värmeälskande arter blir vanligare medan köldföredragande arter minskar i antal. Ett varmare klimat förändrar i allra högsta grad våra fågelsamhällen, säger Åke Lindström, biologiprofessor vid Lunds universitet.
För att beskriva klimatförändringarnas påverkan på populationerna använder forskarna en så kallad klimatindikator. Varje fågelart representeras av ett temperaturvärde som speglar om arten generellt finns i varma eller kalla klimat, man brukar tala om ”varma” respektive ”kalla” arter. Därefter beräknas hur ”medeltemperaturen” på de svenska fågelsamhällena förändras över tid, ungefär på det sätt som olika index beskriver hur aktiemarknaden utvecklar sig. Indikatorn visar att de svenska fågellokalerna innehåller allt fler individer av ”varma” arter och allt färre ”kalla” fåglar.
– Sedan 2002 har klimatindikatorn ökat stadigt och de senaste två åren har haft de hittills högsta värdena, säger Åke Lindström.
Utöver förändringarna bland arter som funnits länge i landet vandrar också helt nya arter in. Åke Lindström nämner bland annat svarthakad buskskvätta, brandkronad kungsfågel, ägretthäger och vitstjärnig blåhake – färggranna arter som ofta väcker entusiasm hos ornitologer. Samtidigt har såväl mildare och ofta isfria vintrar som varmare somrar bidragit till att mer traditionellt svenska arter börjat söka sig längre norrut. Det gäller exempelvis gärdsmyg, nötväcka och häger.
– Även bofinken söker sig längre upp och finns numera ända upp i de fjällnära skogarna i Norrlands inland. Den nordliga gräns som vi tidigare sett har förskjutits, säger Åke Lindström.
Svensk Fågeltaxering är helt beroende av allmänheten och de 740 frivilliga inventerare som varje år ställer upp och räknar fåglar i sina tilldelade områden. Åke Lindström och hans två forskarkollegor Martin Green och Fredrik Haas hoppas att årets rapport ska inspirera fler och ökade inventeringsinsatser från en ny fågelintresserad generation.
– För att fortsätta hålla en hög klass på rapporterna krävs en stabil återväxt av inventerare. Detta kommer bara att bli viktigare i en tid när naturen pressas från många håll, samtidigt som det dras in på nödvändiga resurser för att följa, sköta och skydda densamma, säger Åke Lindström.
Läs Svensk Fågeltaxerings senaste årsrapport för 2022: ”Övervakning av fåglarnas populationsutveckling”
För mer information, kontakta:
Åke Lindström, professor
Biologiska institutionen
0706 97 59 31
ake.lindstrom@biol.lu.se
Presskontakt
johan.joelsson@science.lu.se
046 222 71 86
