Förbättrade behandlingsmetoder för personer med social fobi

Upp till 15 procent av befolkningen lider av social fobi. Diagnosen kan få stora konsekvenser för den enskilde individen och är svår att behandla. Efter ett helt yrkesliv som terapeut har psykologen Jan-Erik Nilsson börjat jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder. Resultaten presenteras i en ny avhandling från Lunds universitet.

-          Social fobi är ett mycket tragiskt handikapp eftersom det leder till så många andra problem, säger Jan-Erik Nilsson.

Utmärkande för personer med social fobi är att de är extremt rädda för att göra bort sig. Så till den grad att de undviker att utsätta sig för en mängd situationer. Detta får konsekvenser på alla plan; i skolan, på jobbet och i de sociala relationerna. Ångest, skam, depression och missbruk kan följa i den sociala fobins spår.
Sjukdomen kan ha genetiska orsaker men framför allt triggas den igång av negativa upplevelser. Debuten brukar ske vid ungefär 13 års ålder.

Jan-Erik Nilsson har testat och förädlat tre olika behandlingsmetoder och funnit belägg för att dessa ger goda resultat:

Den första går ut på att patienten ska hålla ett kort tal, ett agerande som brukar utlösa social ångest. Talet spelas in på ett ljudband och genom att lyssna på det i efterhand får patienten distans till sin rädsla och upplever att situationen trots allt kanske inte var så negativ. Metoden har använts tidigare fast med videoinspelning. Jan Erik Nilssons visar att det går lika bra att använda endast ljudupptagning. Fördelen är att tekniken blir mycket enklare och mer tillgänglig.

Det andra behandlingssättet som Jan-Erik Nilsson har studerat handlar om visualiseringsteknik. Med hjälp av kognitiv beteendeterapi får patienten framkalla de negativa minnesbilder från barndomen som antas ha orsakat ångest i sociala situationer. Han eller hon får återuppleva minnen, som om de hände just nu, och med hjälp av terapeuten reda ut hur man borde ha löst situationen. Detta hjälper patienten att bli mindre rädd för att åter försätta sig i en liknande situation.
– Man kan säga att terapeuten hjälper patienten att trösta och stärka barnet inom sig, säger Jan-Erik Nilsson.

I en tredje metod har Jan-Erik Nilsson använt sig av samma behandling som man med framgång använder för att bryta överdrivet grubblande hos deprimerade patienter.
Ältande av negativa minnen är också vanligt bland socialfobiker. Ju mer man ältar desto värre blir det. Därför hjälper terapeuten patienten att bryta ältandet genom att uppmana honom eller henne att endast fokusera sin uppmärksamhet på händelser i nuet. Metoden har likheter med mindfulnes som går ut på att ”observera utan att värdera” och leva i nuet snarare än att analysera.

Jan-Erik Nilsson har skrivit avhandlingen Experimental studies of components in the treatment for social anxiety disorder. Han nås på telefonnummer 070-2074352 eller e-post Jan-erik.nilsson@kueab.se

Ulrika Oredsson Pressansvarig, Lunds universitet 046-222 70 28 0701-47 27 40