Förväntningar om Covid-19 vaccin försämrar social distansering

När spridningen av Covid-19 når nya höjder vädjar myndigheter runt om i världen till ökad social distansering. Samtidigt sprids hoppfull information om de nya Covid-19 vaccinen av medier och myndigheter globalt. I en ny forskningsstudie finner forskare i nationalekonomi att information om vaccinets effektivitet och tillgänglighet minskar människors vilja att följa rekommendationer om social distansering och goda hygienrutiner.

En tänkbar förklaring är att folk blir mer optimistiska och slappnar av till följd av de positiva vaccinationsnyheterna. 

– I undersökningen finner vi de som får vaccinationsinformatio tror att livet fortare kommer att gå tillbaka till det normala, vilket verkar minska deras vaksamhet och benägenhet att följa myndigheternas rekommendationer, säger Erik Wengström, professor i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Hanken Svenska handelshögskolan.

I studien fick en grupp deltagare information om effektiviteten av de nya vaccinen och att vaccinering redan startat i vissa länder. De fick därefter svara på frågor kring hur de kommer bete sig framöver, bland annat om de kommer undvika sociala kontakter och resor. Deltagarna i en kontrollgrupp fick svara på dessa frågor utan att ha fått vaccininformationen innan.

Resultaten är slående. De som fick information om vaccinen, uppgav i betydligt mindre utsträckning att de kommer följa rekommendationer och avstå från sociala kontakter och resor.

Studien visar på en viktig beteendemässig baksida av den lyckade vaccinutvecklingen.

– Ökat fokus på vaccinen kan leda till dåliga hälsobeteenden och accelerera spridningen av viruset, säger Ola Andersson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning.

– Resultaten indikerar att när vaccinationerna startar och slutet på pandemin känns närmare så kan existerande åtgärder riktade mot social distansering bli mindre effektiva, vilket kan innebära att striktare regler krävs, säger Erik Wengström.

Bakgrund: Studien bygger på ett enkätexperiment med ett representativt urval av dryg 1 600 svenskar. Studien baseras på data från december 10-13 och har i dagsläget inte utsatts för peer-review eller publicerats i någon vetenskaplig tidskrift. Studien har finansierats med forskningsmedel från Riksbankens Jubileumsfond and Handelsbankens forskningsstiftelse.
 

Medverkande forskare:
Ola Andersson, docent i nationalekonomi, Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning
Pol Campos-Mercade, forskare i nationalekonomi, Köpenhamns universitet
Armando Meier, forskare i nationalekonomi, Universitet i Lausanne
Erik Wengström, professor, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet och Hanken Svenska handelshögskolanMer mer information, kontakta Erik Wengström

För mer information, kontakta:

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och mer än 8 000 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.