Hälsosam information biter inte på matglada konsumenter
Ny forskning från AgriFood Economics Centre visar att många konsumenter undviker att ta till sig produktinformation för att slippa skuldkänslor när de äter onyttig mat - ett beteende som medför ökad risk för en rad allvarliga sjukdomar.
Politiker och tjänstemän för ofta fram att ökad information om hälso- och miljöeffekter, exempelvis genom produktmärkning och informationskampanjer, kan hjälpa konsumenterna att välja rätt och därmed förbättra folkhälsan och minska miljöpåverkan.
- Våra resultat tyder istället på att många konsumenter föredrar okunskap, enligt den gamla devisen: det man inte vet, det lider man inte av, säger Jonas Nordström nationalekonom vid Agrifood Economics Centre och en av författarna till rapporten.
I ett experiment lät forskarna konsumenter välja om de ville ta del av informationen om hälsa och miljö innan de provade olika produkter. Mer än hälften av konsumenterna valde att inte ta del av hälsoinformation om exempelvis kaloriinnehåll och miljöinformation om koldioxidutsläpp.
- De som valde bort informationen konsumerade också signifikant fler kalorier och valde i betydligt lägre utsträckning att klimatkompensera än konsumenter som fick informationen. Konsumenternas beteende var med andra ord strategiskt, säger Linda Thunström, nationalekonom på på University of Wyoming och medförfattare till rapporten.
Beteendet oroar forskarna eftersom ohälsosamma livsmedelsval medför ökad risk för en rad allvarliga sjukdomar, såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer, vilket leder till ökade sjukvårdskostnader för samhället.
En förklaring är att smak har mycket stor betydelse för konsumenternas val av livsmedelsprodukter. Forskarna lät därför konsumenter betygsätta smaken både på produkter som var märkta med hälsoinformation och produkter som saknade denna information. Deltagarna fick dessutom buda på produkterna för att mäta konsumenternas efterfrågan på produkterna.
- Våra studier visar att smak är så avgörande för efterfrågan på livsmedel att hälsomärkning i vissa fall har mycket liten effekt på efterfrågan. Det medför att hälsosamma produkter förmodligen har svårt att vinna marknadsandelar om de inte smakar lika gott som mindre hälsosamma alternativ, säger Jonas Nordström.
Rapporten Styrning av konsumenter mot miljövänligare och hälsosammare produkter: Information och ekonomiska incitament som ges ut av Handelns Utvecklingsråd kan laddas ned från: www.hur.nu/forskning/forskningsprojekt/hallbar-butik/hallbar-handel-och-konsumtion-fran-ett-miljo-och-halsorelaterat-perspektiv/
Kontakt:
Jonas Nordström, docent i nationalekonomi på AgriFood Economics Centre, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, Jonas.Nordstrom@agrifood.lu.se eller 073-59 32 670.
Linda Thunström, fil. Dr. i nationalekonomi vid Department of Economics and Finance, University of Wyoming, lthunstr@uwyo.edu.
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Henrik Killander, Pressansvarig, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet 046-222 80 73, henrik.killander@ehl.lu.se
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet bedriver forskning och utbildning i nära samarbete med näringslivet. Vi erbjuder populära masterprogram inom ekonomi, informationssystem och handelsrätt och har ett av Sveriges största utbytesprogram för studier utomlands. Ekonomihögskolans partnerprogram för näringslivet minskar avståndet från studier till jobb och forskning till praktik. Ekonomihögskolan är EQUIS-ackrediterad, vilket visar att vår forskning och utbildning håller högsta internationella kvalitet. Vi vill göra en skillnad genom att lösa relevanta samhällsproblem i vår forskning och utbilda ansvarsfulla ledare med en internationell utblick.
