Hur rustar skolan våra elever till demokratiska medborgare?
I skolan idag kan eleverna ha flera muntliga framställningar under en vecka. Gör detta att de får tillräcklig kunskap och träning i att bli trovärdiga talare för att kunna verka som demokratiska medborgare? Att fostra demokratiska medborgare är ett av skolans främsta mål enligt skollagen. I en ny avhandling i svenska med didaktisk inriktning vid Lunds universitet undersöker Cecilia Olsson Jers hur den muntliga kommunikativa kompetensen tränas i den svenska gymnasieskolan.
– Det är en i grunden demokratisk fråga och elever har helt klart för sig hur viktigt det är att kunna tala offentligt. För att en människa med trovärdighet ska kunna verka som medborgare måste hon i många situationer ha kommunikativ kompetens.
Avhandlingen visar att eleverna ges många tillfällen att göra muntliga framställningar i skolan men att man fokuserar på själva framförandet. Det ges inte tillräckligt med tid för att bygga upp sitt föredrag och man sätter heller inte ord på vad det är man gör i förberedelserna, d v s beslutande om vem man talar till och vilken situation de befinner sig i, insamlande och disponerande av material, val av språk och stil samt inövande. Detta gör att eleverna och läraren saknar att gemensamt språk som t ex skulle göra det enklare att ge en bättre konstruktiv respons efter elevens framförande.
– Eleverna upplever att de står och stampar på samma utvecklingsnivå. Mina analyser visar att eleverna efterfrågar mer teoretisk kunskap om hur en muntlig framställning ska gå till. Det är också det som skulle kunna skynda på processen till att bli en mer trovärdig talare, säger Cecilia Olsson Jers.
Det finns mycket skolforskning kring exempelvis litteraturläsning och skriftlig framställning, men inte just i muntlig framställning.
Skolan har haft fokus på uppdraget att fostra demokratiska medborgare i drygt 50 år och Cecilia Olsson Jers menar att skolan länge inte riktigt vetat hur man ska göra med muntlig framställning i förhållande till det demokratiska uppdraget.
– Tidigare övades retorisk färdighet på andra ställen i samhället t ex i folkhögskolorna som startades för bönderna i slutet av 1800-talet. Där var dock inte arbetarbarnen välkomna men de fick sin muntliga träning inom nykterhetsrörelsen och inom fackförbunden.
Cecilia Olsson Jers följde under ett år en samhällsetta på gymnasieskolan både i och utanför klassrummet.
– Det som gjorde mig mest förvånad under det året jag följde samhällsettan var hur stor vikt eleverna lägger vid de muntliga framställningarna även utanför klassrummet. Det var väldigt positivt att se hur eleverna stöttade och peppade varandra på rasterna. Ofta hjälper de varandra att förbereda sig och öva inför uppgiften.
Cecilia Olsson Jers disputerade den 4 juni i svenska med didaktisk inriktning med avhandlingen ”Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos.”
Författaren kan nås på telefon 040 – 66 58 046, mobil 0705-101 191 och e-post Cecilia.Olsson_Jers@mah.se
Gisela Lindberg Informationsansvarig Kansli HT, Lunds universitet Tel: 046-2227233 E-post: gisela.lindberg@kansliht.lu.se
Taggar:
