Hur sårbara är vi i en pandemi och vem drabbas egentligen hårdast?

Många mår psykiskt dåligt under pandemin och värst verkar det vara för de som redan är utsatt för socioekonomiska ojämlikheter. Men vem drabbas egentligen hårdast när restriktioner, ensamhet, nedstämdhet blivit vardag? Det har forskare från Lunds universitet försökt att ta reda på i en tvärsnittsstudie där unga vuxna pekas ut som en särskilt sårbar grupp.

Efter över ett år med coronapandemin har vi allt mer kunskap om hur viruset påverkar kroppen. Samtidigt finns studier på hur vårt psykiska välmående påverkas av allt vad pandemin gör med samhället. Men än så länge är forskningsresultaten få, framför allt när det gäller svenska förhållanden. I en färsk enkätundersökning från Lunds universitet har personer boende i Sverige fått svara på frågor om sin självupplevda hälsa före och under pandemin.

Våra analyser visar att personer under 30 år i större utsträckning upplever att pandemin har en negativ påverkan på deras fysiska och psykiska hälsa, säger Jesper Sundewall, biträdande forskare och huvudansvarig för projektet som varit en del av en students masteruppsats inom folkhälsoprogrammet vid Lunds universitet.

Studien bekräftar att pandemin ger märkbara förändringar hos befolkningens mentala och fysiska hälsa. Låg utbildning identifierades som en riskfaktor för inkomstbortfall och sämre upplevd psykisk hälsa. Personer födda utomlands tycks också löpa större risk för sämre upplevd psykisk hälsa och för inkomstbortfall. Forskarna menar att resultaten belyser vilka grupper i samhället som upplever störst självrapporterad påverkan av pandemin i termer av fysiskt, psykiskt och ekonomiskt välbefinnande. De ger samtidigt en indikation på vilka socioekonomiska och demografiska faktorer som kan associeras med upplevd försämrad hälsa.

Att identifiera särskilt sårbara grupper har stor betydelse för att samhället ska kunna erbjuda mer riktat stöd till dessa grupper under pandemin och under framtida kriser. För att förhindra en fortsatt utveckling av långsiktiga socioekonomiska ojämlikheter i Sverige är det rentutav nödvändigt, säger Jesper Sundewall.

Forskarna har inte tittat närmare på vilken typ av stöd sårbara grupper kan behöva, vad man gjort i andra länder och vad som är effektivt. De menar att mer kunskap om påverkan behövs eftersom vilka åtgärder som fungerar också kan skilja sig åt i olika länder och sammanhang.

Folkets röst undersöktes

Forskarna utformade en enkät som delvis bygger på 3-D Commission People’s Voice Survey från Boston University, USA. Frågorna som anpassades till svenska förhållanden var kopplade till olika utfallsvariabler kring hur respondenterna själva upplever ekonomiskt välstånd, fysisk och psykisk hälsa. För att nå så många människor som möjligt samtidigt översattes enkäten till fyra olika språk, svenska, engelska, arabiska och somaliska, och spreds via sociala medier. Över tusen personer svarade på enkäten, och totalt 636 fullständiga enkätsvar analyserades.

– Personerna som svarade på alla frågor hade generellt högre utbildning och inkomst än genomsnittet för befolkningen i Sverige, vilket kan påverka hur representativa svaren är för befolkningen som helhet, säger Marta Skibild Stenz, student inom folkhälsoprogrammet som står bakom masteruppsatsen och varit ansvarig för datainsamlingen.

Trots allt fler rapporter som pekar på att pandemin påverkar vår psykiska och fysiska hälsa negativt är det ännu svårt att avgöra vilka långsiktiga effekter coronapandemin har på folkhälsan. Särskilt svårt är det att redan nu se pandemins inverkan på psykosociala faktorer som i förlängningen också kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället ökar, förklarar Jesper Sundewall. Vi vet också av tidigare erfarenheter att kriser tenderar att förstärka befintliga ojämlikheter vad gäller hälsa och inkomst. Det är därför särskilt viktigt att fortsätta undersöka konsekvenserna för de personer som redan innan pandemin tillhörde särskilt utsatta grupper.

Forskningsprojektet har initierats vid Lunds universitet och genomförts i samarbete med forskare vid Karolinska institutet. Enkätundersökningen är en del av en masteruppsats vid masterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet. Nästa steg är att se hur pandemin påverkat människor i olika länder och jämföra resultaten från den svenska enkäten med resultat från enkätundersökningar som görs i Brasilien, USA, Indonesien, Tyskland, Kina, Indien och Egypten inom 3-D Commission People’s Voice Survey.
 

Av: Tove Gilvad

Kontakt

Jesper Sundewall, biträdande forskare inom socialmedicin och hälsa, Lunds universitet, jesper.sundewall@med.lu.se, 0707-172120

Jesper Sundewalls profil i Lunds universitets forskningsportal

Studie inom masteruppsats

Masteruppsats av Marta Skibild Stenz: “Exploring the impact of the COVID-19 pandemic on self- reported mental and physical health: a cross-sectional survey of the general adult population of Sweden”

Handledare: Jesper Sundewall (Lunds universitet) och Olivia Biermann och Kristi Sidney Annerstedt (Karolinska institutet)

Kortfakta om studien

Ämne: Folkhälsovetenskap

Typ av publicering: Mastersuppsats

Studiedesign: Kvantitativ studie, enkätstudie

Observationsstudie: Tvärsnittsstudie

Fakta folkhälsa under pandemin

Folkhälsomyndighetens sammanställning av internationell forskning som visar att det psykiska välbefinnandet verkar ha minskat samtidigt som psykiska besvär har ökat under pandemin. Det tycks dock finnas ett samband mellan att uppge psykiska besvär och att själv ha varit sjuk i covid-19 eller att ha en närstående eller bekant som varit det. Folkhälsomyndighetens egen enkätundersökning i Sverige ger en delvis annorlunda bild. Andelen som uppger psykiska besvär skiljer sig inte mycket från siffror som rapporterats under normala omständigheter. Undersökningen visade även att 13 procent av de äldre personerna kände sig mycket oroliga för att bli allvarligt sjuka i covid-19. En av tio var också mycket orolig för att inte få vård om hen behövde det. Resultaten visar dock att vissa grupper har drabbats mer än andra och de som redan levde under förhållanden som innebar förhöjd risk för ohälsa verkar ha fått det svårare under pandemin. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver stärkas och prioriteras för att behålla en god folkhälsa och minska ojämlikheterna i hälsa. Sammantaget behövs ett bredare arbete inom välfärdssamhällets olika områden för att alla ska få goda uppväxtvillkor, rimliga försörjningsmöjligheter, utbildning och trygga boendeförhållanden.

Källa: Folkhälsomyndigheten

-----------------
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet
: Sara Liedholm, 040/391239, 072/552 57 38, sara.liedholm@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 44 000 studenter och drygt 8 000 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Läs fler nyheter på Ingång för media | Lunds universitet Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser. Också ett sammandrag av de senaste nyheterna på lu.se ingår.

Prenumerera

Media

Media