Hur ser ensamkommande barns integration ut?

Sverige har under de senaste åren mottagit ett stort antal ensamkommande flyktingbarn. Vad vet vi om integrationen av dessa barn? Känslor och tyckande präglar debatten. Ett fyraårigt forskningsprojekt - ”Det ensamma barnet” – ska nu undersöka vilka frågor, vilka konflikter och vilken ny kunskap som uppstår i mötet mellan ensamkommande barn och det omgivande svenska samhället.

Mellan 2014-2016 sökte närmare 45 000 ensamkommande flyktingbarn asyl i Sverige, varav 90 % pojkar. Står ”svenska värderingar” under hot i och med att dessa barn kommit till Sverige eller är dessa farhågor kraftigt överdrivna? Det saknas forskning som kan ge en bild av hur det verkligen ser ut när det svenska samhället möter de ensamkommande barnen och betydelsen av samarbetet mellan de aktörer som finns i barnens närhet.

När barnen kommer till Sverige möts de huvudsakligen av fyra aktörer – Hem för vård och boende (HVB-hem), socialtjänst, gode män och skolan – vilka alla ansvarar för olika delar av barnens behov. I mötet med de ensamkommande barnen uppstår ofta frågor, frustration, ibland konflikter och men även ny kunskap.

– Projektet vill undersöka vilka värden och värderingar som kan komma i konflikt. Hur tänker och talar aktörerna om relationen till barnen och de andra aktörerna och vad kommer man ihop sig om? Projektet är det första som undersöker alla fyra mottagaraktörer samtidigt och kan därför ge en bild av hur dessa samverkar och synliggöra brister, säger projektledaren Johanna Gustafsson Lundberg vid Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR).

I ett mångkulturellt samhälle kommer värden att hamna i konflikt med varandra. Hälsningsdebatten för något år sedan är ett sådant exempel.

– Den ena sidan säger att detta är en likabehandlingsfråga där religion inte ska styra och att i offentligheten ska alla hälsa på alla, den andra sidan menar att det här är en privatsak och en fråga om religionsfrihet. Här inträder värdeförhandlingen. Vilka värden är förhandlingsbara och vilka är det inte? säger Johanna Gustafsson Lundberg.

Projektet kommer också att titta på hur de aktörer som de ensamkommande barnen möter förmedlar värden. Det ingår t ex i skolans uppgift att fostra eleverna till demokratiska medborgare. Slutligen vill projektet se hur aktörerna tar tillvara sina nya erfarenheter för att ge möjligheter att förbättra.

– Det utvecklas mycket praktisk klokhet över tid i t ex klassrum och på HVB-hem, som bör tas tillvara men ofta finns det inte resurser eller tid att reflektera tillsammans. Projektet vill stå i dialog med olika mottagaraktörer och bidra till en sådan gemensam reflektion, säger Johanna Gustafsson Lundberg.

Projektet hoppas kunna synliggöra både goda exempel och brister och på det sättet ge de mottagande aktörerna ett fågelperspektiv. Förhoppningen är att kunna hjälpa de aktörer som tar emot barnen och i slutändan handlar det om att barnen ska få en så bra väg in i det svenska samhället som möjligt.

FAKTA: Projektet möjliggörs tack vare LMK-stiftelsen i Lund. Stiftelsen stödjer innovativ och gränsöverskridande vetenskaplig forskning inom en rad områden, främst vid Lunds universitet. Den prioriterar naturvetenskap, medicin, humaniora och teologi men stödjer även konstnärliga och sociala projekt. LMK-stiftelsens hemsida: www.lmkstiftelsen.se

Projektet ”Det ensamma barnet” är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare från Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR), Centrum för mellanösternstudier (CMES) och Institutionen för utbildningsvetenskap.

Projektet ”Det ensamma barnet – Lärande och värdeförhandlingar i mottagande av barn på flykt” presenteras idag 6 juli 2017 10:00 - 10:45 på ett seminarium i Almedalen. Länk: http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/46131?redir=

För mer information om projektet:

Universitetslektor Johanna Gustafsson Lundberg, johanna.gustafsson_lundberg@ctr.lu.se, 072-587 52 00

LMK-stiftelsen, ordförande Göran Bexell, 070-559 70 01

Gisela Lindberg
Kommunikationsansvarig Humanistiska och teologiska fakulteterna
Lunds universitet
046-222 72 33, gisela.lindberg@kansliht.lu.se

Taggar: