Illgrön, aggressiv och sexuellt lyckosam ”Hulken-ödla” ger evolutionära nycklar

Kroppsform, färg och beteende utvecklas ofta tillsammans när arter anpassar sig till sin omgivning. Genom att studera murödlor i Medelhavsområdet har forskare i Lund visat hur en unik celltyp hos ryggradsdjur kan ha spelat en nyckelroll i denna sammanflätade evolution.

Anpassning, eller adaptation, är en genetisk förändring som ger högre duglighet i den rådande miljön. Anpassningar kan vara utseendemässiga, beteendemässiga eller fysiologiska. Men hur detta fungerar på ett mer komplext, genetiskt plan är höljt i dunkel. I en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, har ett forskarlag genom fältarbeten och dna-analyser studerat gröna, stora, aggressiva och sexuellt framstående murödlor i Medelhavsområdet och upptäckt ett stort antal gener som ligger bakom ödlans Hulken-utseende.

– Alla vävnader och organ som är relevanta för Hulken-utseendet utvecklas från så kallade neural crest-celler som bildas i det tidiga embryot. Vi tror att de gener som kodar form, färg och beteende regleras tillsammans och därför också evolverar tillsammans, säger Nathalie Feiner, evolutionsforskare vid Lunds universitet.

I sitt arbete undersökte Nathalie Feiners och professor Tobias Ullers forskargrupp en murödla med grön-svart färgning och imponerande kroppsstorlek. Hanar med detta utseende – som dök upp för många tusen år sedan nära dagens Rom – har visat sig vara överlägsna hanar med andra färgkombinationer. Något som lett till att Hulken-ödlorna spridit sig över Italien.

– Kunskapen om neural crest-cellernas betydelse kommer nästan helt från några få modellorganismer, som musen. Nu kartlägger vi denna celltyp i ödle-embryon för att förstå hur fenomen som Hulken-ödlor uppstår, säger Nathalie Feiner.

Under de kommande åren ska Feiner tillsammans med sitt team genomföra fler fältresor, sätta upp avelsgrupper och utföra avancerade laboratorieanalyser, bland annat med gensaxtekniken CrispR-Cas9. Allt för att gå till botten med frågan vilken roll neural crest-cellerna spelar för den sammanflätade utvecklingen av färger, former och beteenden.

– Vårt fokus är ödlor, men våra fynd kan förmodligen gälla alla djur med neural crest-celler, vilket omfattar cirka 70 000 arter av ryggradsdjur. Även om vårt arbete ger ett möjligt svar på hur en del av evolutionen fungerar, är det också början på många nya forskningsområden, säger hon.

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer varit involverade i studien: Chengdu Institute of Biology, University of Tasmania, Uppsala Genome Centre.

Studien publiceras i Science Advances: ”Adaptive introgression reveals the genetic basis of a sexually selected syndrome in wall lizards”

För mer information, kontakta:

Nathalie Feiner, forskare

Biologiska institutionen, Lunds universitet

+46 721 871 015

nathalie.feiner@biol.lu.se

Presskontakt:

073 027 58 90

johan.joelsson@science.lu.se