Inbjudan: Rå-metanol kan fungera som motorbränsle

Sverige satsar lite på biometanol som biobränsle, trots att flera studier visat att metanol från skogsråvara och annan biomassa ger högst energiutbyte och på sätt kan klassas som miljövänligast. Nu tyder nya forskningsresultat från motorlabbet vid Lunds Tekniska Högskola på att något justerade förbränningsmotorer kan köras på rå-metanol, det vill säga den metanol som kommer direkt från förgasningsprocessen och innehåller ca tio procent vatten. Därigenom skulle kostnaden för biometanol sjunka ytterligare eftersom man då slipper den förhållandevis kostsamma proceduren att destillera bort vattnet.

Tisdagen den 17 mars ordnas en internationell konferens om metanolens potential som energibärare överlag, ”Methanol as Engine Fuel and as Energy Storage”. Media är välkomna. Konferensen markerar även starten på ett nytt projekt som med medel från Energimyndigheten ska utreda potentialen för att bygga energieffektiva motorer som kan gå på metanol och råmetanol.

- Rå-metanol har potential att bli det billigaste och mest energieffektiva biobränslet. Trots det används metanol nästan inte alls som drivmedel och tillverkningen av biologiskt framställd metanol är försumbar, säger Martin Tunér som är forskare i förbränningsmotorer vid LTH, Lunds universitet och initiativtagare till konferensen.

- Biodrivmedel måste dock bli billigare om Sverige ska ha chans att nå sitt ambitiösa mål på en helt fossiloberoende transportsektor år 2030. Idag drivs transportsektorn till 90 procent av fossila bränslen. Målet blir inte enklare av att fossila bränslen blivit allt billigare.

Biometanol tillverkas av träflis och annan skogsråvara eller avfall medan metanol, eller träsprit, vanligtvis är tillverkat av naturgas. Biometanol är 40 procent dyrare än fossilt metanol som redan i dag kan konkurrera kostnadsmässigt med bensin och diesel. Exempelvis sjöfarten, med Stena i spetsen, satsar på metanol som ett både billigare och renare bränsle än diesel.

- Kan man ta bort steget att ta bort vattnet från råmetanolen blir den endast 25 procent dyrare än den vanliga metanolen. Det skulle vara en stor förtjänst både ekonomiskt och miljömässigt. Vi har relativt goda skäl att tro att så är möjligt i den typ av motorer vi utvecklat i Lund, Partially Premixed Combustion (PPC), säger Martin Tunér.

Dessa PPC-motorer är bränsleflexibla. Exempelvis har forskarna byggt om dieselmotorer så att de kan gå på bensin, med bättre verkningsgrad som följd. För att motorerna ska fungera på råmetanol laborerar man bland annat med insprutningssystemet och spär förbränningen med avgaser.

I första skedet tror dock inte Martin Tunér på att introducera en renodlad metanol-motor på marknaden utan på att blanda ut bensin och diesel med metanol, precis som man idag gör med etanolen (E85). Även blandningar av metanol, etanol och butanol som då uppfyller E85-specifikationen är tänkbara.

- Fordonsindustrin har svårt att förhålla sig till nya bränslen. Utan klara spelregler är det svårt att motivera de miljontals i investeringar som sedan ingen vill köpa och som det inte finns distributionssystem för, säger Martin Tunér.

För att lyckas introducera biometanol måste man ha input från inte endast förbränningsforskare och fordonsindustrin utan också från andra forskarkompetenser inom t ex ekonomi och samhällsvetenskap. Omställningen till biobränslen handlar inte endast om teknik utan också om lagstiftning, styrmetoder m.m. En bred samverkan krävs mellan stat, näringsliv och andra aktörer för att finna långsiktigt hållbara lösningar, menar han. Sverige har unika förutsättningar att visa på möjligheter och leda en global utveckling.

Konferensen är därför brett hållen och kommer att besökas av deltagare från tio länder. Förutom de nationella deltagarna från Volvo, Scania, SP, Lantmännen med flera, kommer även deltagare från Toyota, MAN, Wärtsilä, Methanex, Lloyds bland annat. Workshopen är redan fullbokad (hundra platser) men om fler önskar komma går det att ordna storbildsskärm i lokalen bredvid.

Martin Tunér tycker också att det är synd att de utmärkta nationella utredningar som görs enligt honom sällan blir mer än hyllvärmare.

- Debatten måste intensifieras och nya vägar för samverkan mellan forskare, näringsliv och politiker skapas. 2030 är bara 15 år bort vilket kan jämföras med medellivslängden på tolv år för svenska personbilar. Det är dags att agera. 

Han tillägger att metanol också lämpar sig för att produceras av koldioxid och överskottsenergi från exempelvis vindkraft. På så vis kan metanolen fungera som energilager och utnyttjas för både transporter och övrig energianvändning. Metanolen blir då en fossilfri och kostnadseffektiv energibärare även globalt.

För mer information, kontakta Martin Tunér, 046-222 40 50 (vk till mobil), martin.tuner@energy.lth.se . För bild på Martin Tunér, se Lunds universitets bildbank, https://bildweb.srv.lu.se/ Skriv namnet i sökfältet.

Konferensen äger rum på Stora Hörsalen IKDC, Sölvegatan 26 i Lund.

Länk till konferens: http://www.lth.se/mot2030 

Taggar: