Inget socialt tryck trots fildelningslag
Ungdomar mellan 15 och 25 år känner inget som helst socialt tryck från omgivningen när det gäller frågan om det är rätt eller fel att fildela upphovsrättsskyddat material. Införandet av Ipred-lagen har förvisso påverkat mängden illegalt nedladdat material men har inte haft någon effekt på normstyrkan.
Det har rättssociologerna Måns Svensson och Stefan Larsson på LUii (Lund University Internet Institute) kommit fram till sedan de tagit fram en ny vetenskaplig metod för att mäta sociala normer. Resultaten publiceras nu i den ansedda tidsskriften New Media & Society.
Under 2009 gjordes två enkäter med tusen personer i åldern 15-25 år, både före och efter införandet av Ipred-lagen. Resultatet ger svar på vilka sociala normer som svarspersonerna känner från omgivningen och hur hårt trycket är att rätta sig efter detta. Det rör sig om vad lärare, föräldrar och annan släkt, vänner och andra i ungdomarnas omgivning tycker.
Kring de flesta kriminella handlingar finns det ett visst socialt tryck. Måns Svensson säger att ytterst få skulle säga att det inte är fel att begå grova brott som mord och misshandel. Här finns alltså en hög så kallad normstyrka. Även när det gäller mindre allvarliga brott som fortkörning finns ett visst socialt tryck.
Resultatet av fildelningsenkäten överraskade Måns Svensson och Stefan Larsson, eftersom det sociala trycket från omgivningen är obefintligt. Införandet av Ipred-lagen hade ingen effekt alls på normstyrkan. Detta skapar en stor klyfta mellan lagstiftningen och de sociala normerna i samhället.
– Vi har aldrig någonsin sett en lag med så svagt stöd i de sociala normerna. Det går isär rätt så flagrant. Det är unikt. Att nedladdningen trots allt minskat visar bara att lagen fungerar avskräckande, folk är rädda för att bli bestraffade, säger Måns Svensson.
Idealet är att lagstiftning och sociala normer går hand i hand. Historiskt har lagstiftningen ibland kunnat gå före och påverka de sociala normerna. Ett exempel är när man införde förbud mot barnaga. Då var protesterna massiva, men i dag ställer de allra flesta sig bakom lagen. Hittills finns det inget som tyder på samma effekt när det gäller lagstiftning mot illegal nedladdning av upphovsrättskyddat material.
För att vetenskapligt kunna mäta styrkan i de sociala normerna har Måns Svensson och Stefan Larsson arbetat fram en helt ny metod, som genom publiceringen i New Media & Society nu uppmärksammas internationellt.
– Tidigare har man inte så exakt kunnat kvantifiera och jämföra olika sociala normer, men nu kan vi det, säger Stefan Larsson.
För att definiera vad sociala normer är har forskarna hämtat egenskaper från tre vetenskapliga fält: det socialpsykologiska, juridiska och samhällsvetenskapliga. Inom rättssociologin är normbegreppet centralt, och därför är den nya metoden väldigt användbar.
– Det är väldigt roligt att vi fått till ett verktyg som skalar bort allt brus och där vi kan koncentrera oss på det som intresserar oss. Det är ett genombrott inom vårt forskningsområde, säger Måns Svensson.
För mer information kontakta Måns Svensson, mans.svensson@soclaw.lu.se, 046-222 85 93.
Jonas Andersson
Lunds universitet
Kommunikationsavdelningen
046-2227017, 0727-385858
jonas.andersson@rektor.lu.se