Internationell klinisk prövning visar på säkrare antibiotikaalternativ vid bakterieinfektion i blodet

Bakterien Staphylococcus aureus, den gula stafylokocken, är vanligt förekommande i vår omgivning, på huden och i näsan. Den kan orsaka lindriga infektioner, men också allvarlig infektion om bakterien kommer in i blodbanan; vilket drabbar ungefär 2000 personer årligen i Sverige. Bakterierna kan slå sig ner i kroppen, till exempel i leder eller på hjärtklaffar och kräver vanligen minst 10 dagar inneliggande vård på sjukhus.

Kortfakta om studierna: Klinisk forskning// Peer review-granskad publikation// Randomiserad intervention//Forskarinitierad studie// Multicenterstudie

Forskarna visar i två nya vetenskapliga publikationer att antibiotikan cefazolin respektive bensylpenillicillin är lika effektiv som nuvarande standardbehandling med (flu)cloxacillin avseende överlevnad, men säkrare avseende uppkomst av akut njurskada vid infektion av Staphylococcus aureus i blodet.

Resultaten är publicerade i två av världens ledande medicinska tidskrifter New England Journal of Medicine (NEJM) respektive The Lancet i samarbete med forskare från Lunds universitet och Region Skåne.

– Optimal antibiotikabehandling vid tillståndet har länge varit omdiskuterat. I vissa länder har man behandlat med cefazolin medan man i andra delar av världen behandlat med (flu)cloxacillin, säger Jonas Tverring, forskare vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Helsingborgs lasarett, Region Skåne, tillika samordnare av SNAP-studien i Sverige.

I den första studien (NEJM) randomiserades 1341 patienter med meticillin-känsliga Staphylococcus aureus (MSSA) bakterier i blodet till behandling med cefazolin eller (flu)cloxacillin. Sannolikheten för lägre risk för njurskada inom 14 dagar av cefazolin var över 99 procent medan sannolikheten för bättre överlevnad inom 90 dagar med cefazolin var 90 procent.

I den andra studien (Lancet) randomiserades 281 patienter med penicillin-känsliga Staphylococcus aureus (PSSA) i blodet mellan behandling med bensylpencillin eller (flu)cloxacillin. Sannolikheten för lägre risk för njurskada inom 14 dagar respektive bättre överlevnad inom 90 dagar av bensylpencilllin var bägge 98 procent.

Professor Steven Tong, infektionsläkare vid Melbourne University Hospital i Australien som är en av två huvudansvariga forskare bakom studien menar att resultaten ger tydliga bevis på att cefazolin borde vara förstahandsvalet vid behandling av meticillin-känsliga Staphylococcus aureus (MSSA) i blodet:

– Det gick bättre för patienter som behandlades med cefazolin: de dog i lägre utsträckning – 15 procent vs 17 procent inom 90 dagar – och de utvecklade akut njurskada i lägre utsträckning – 14 procent vs 20 procent. Resultaten är tillräckligt övertygande för att jag direkt har gjort bytet från (flu)cloxacillin till cefazolin i min egen kliniska verksamhet.

De aktuella artiklarna härrör bägge ur Staphyloccous aureus Network Adaptive Platform (SNAP). SNAP-prövningen är den största internationella randomiserade kliniska prövningen någonsin av Staphylococcus aureus-infektion i blodet. SNAP pågår fortfarande och testar nya behandlingar, och vid dagens datum har över 6000 patienter randomiserats i SNAP. Mer än 150 sjukhus från 14 länder deltar.

Jonas Tverring berättar att i ett internationellt perspektiv ökar nu användningen av cefazolin till fördel för (flu)cloxallin men att det ur ett svenskt perspektiv är lite mer komplicerat.

– Vi har inte tidigare haft tillgång till cefazolin, vi använder delvis andra doser av (flu)cloxacillin än vad man gjorde i studien och det finns en oro för att ett skifte från (flu)cloxacillin till cefazolin skulle kunna leda till sämre tarmflora och driva antibiotikaresistens. Personligen tycker jag dock att cefazolin är något vi bör börja använda i Sverige vid Staphylococcus aureus-infektion i blodet. Min bedömning är att bevisen avseende njurskada och den sannolika överlevnadsfördelen trumfar osäkerheten kring annorlunda dosering och oro för tarmflora och antibiotikaresistens, säger Jonas Tverring och fortsätter:

– Resultaten för bensylpencillin ger stöd för en trend som redan finns i Sverige; att börja testa för, och använda bensylpencillin i stället för (flu)cloxacillin, när det är möjligt.

Professor Joshua Davis, infektionsläkare vid University of Newcastle i Australien och huvudansvarig forskare bakom studien tillsammans med professor Stevent Tong, menar att prövningen utgör en viktig milstolpe för den globala forskningen om infektionssjukdomar och för internationellt kliniskt samarbete.

– SNAP-studien är ett betydande steg framåt, inte bara på grund av de kliniska slutsatserna, utan också för att den visar styrkan i internationellt samarbete när det gäller att besvara frågor som har utmanat oss i årtionden.

– För första gången har vi nu tydliga kliniska bevis som kan vägleda behandlingen av allvarliga infektioner orsakade av Staphylococcus aureus. Studien hade inte varit möjlig att driva utan alla medprövare samt patienter och anhöriga. Till dem vill vi rikta ett stort tack, avslutar Jonas Tverring.

Kontakt
Jonas Tverring, forskare vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Helsingborgs lasarett, Region Skåne, 042 - 406 26 73, jonas.tverring@med.lu.se

Vetenskaplig publikation
Cefazolin for Methicillin-Susceptible Staphylococcus aureus Bacteremia, The New England Journal of Medicine
DOI: 10.1056/NEJMoa2506905

Benzylpenicillin versus (flu)cloxacillin or cloxacillin for the treatment of penicillin-susceptible Staphylococcus aureus bacteraemia (SNAP): an international, multicentre, open-label, non-inferiority randomised controlled trial, The Lancet
DOI: 10.1016/S0140-6736(26)00761-0

Finansiering
Den svenska delen av studien har finansierats med stöd av: Vetenskapsrådet, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning samt Stig och Ragna Gorthons stiftelse.

FAKTA SNAP-STUDIEN
Studien är ett internationellt samarbete mellan Doherty Institute (Australien), Aotearoa Clinical Trials (Nya Zeeland), European Clinical Research Alliance on Infectious Diseases (ECRAID, Nederländerna), Research Institute of the McGill University Health Centre (RI-MUHC, Kanada), University College London (Storbritannien), UMC Utrecht och Radboudumc (Nederländerna), Hospital of the Otto-von-Guericke University Magdeburg (Tyskland), Helsingborgs lasarett, Region Skåne (Sverige), CHU de Rennes – Hôpital Pontchaillou (Frankrike), Clinical HIV Research Unit (CHRU, Sydafrika), Tan Tock Seng Hospital (TTSH, Singapore) samt Rambam Health Corporation, Sheba Fund for Health Services and Research och Beilinson Hospital (Israel).

Studiens webbplats: https://www.snaptrial.com.au

Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa

Taggar: