Järnbrist hos fler än var tredje gymnasietjej

Så många som 38 procent av alla gymnasietjejer hade järnbrist och risken var särskilt hög bland de som följde en vegetarisk eller pescetarisk kost. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Lunds universitet.

Kortfakta om studien: järnbrist // tvärsnittsstudie // peer-review // epidemiologisk, prospektiv studie // enkätstudie // blodprovsanalys//

Järn är ett livsviktigt näringsämne, och brist kan leda till trötthet, nedsatt koncentration och i värsta fall blodbrist. Nu visar en studie att fler än var tredje gymnasietjej lider av järnbrist – och risken var extra hög bland dem som väljer bort kött.

– Vi valde att undersöka tonårstjejer eftersom de utgör en riskgrupp för järnbrist. Under tonåren ökar behovet av järn på grund av tillväxtspurten, samtidigt som menstruationen leder till järnförluster. Dessutom vet vi sedan tidigare att många tonårstjejer inte får i sig tillräckligt med järn via kosten – trots att de alltså har ett extra stort behov, säger Moa Wolff, forskare vid Lunds universitet och specialistläkare i allmänmedicin inom Region Skåne, som lett studien som publiceras i European Journal of Nutrition.

Totalt 38 procent av alla gymnasietjejer i studien hade järnbrist. Nästan 70 procent av de som var vegetarianer eller veganer hade järnbrist, jämfört med 30 procent av de som åt kött.

Studien omfattar 475 gymnasieelever från två gymnasieskolor, en i Malmö och en i Lund. Deltagarna som valde att ingå i studien svarade på frågor om bland annat kost och menstruation och lämnade blodprover för analys av och ferritin och hemoglobin. Ferritinvärdet speglar kroppens järnförråd, medan hemoglobinvärdet indikerar mängden röda blodkroppar, det så kallade blodvärdet.

– Ferritin är viktig komponent i bildningen av röda blodkroppar och behövs för syretransporten. Därför kan järnbrist med lågt ferritinvärde på sikt leda till sjunkande hemoglobinvärde, vilket kan resultera i anemi, det vill säga blodbrist säger Moa Wolff.

I studien analyserades deltagarnas järnstatus genom blodprov och jämfördes med vilken kost som tonårstjejerna i enkät uppgett att de följer. Resultaten visar att de som undviker rött kött och åt mer vegetariska alternativ och baljväxter oftare hade låga järnnivåer.

– Det är positivt att många unga väljer mer växtbaserad kost, det minskar risken för olika kroniska sjukdomar som till exempel cancer och hjärtkärlsjukdom och är också positivt för miljön. Men man behöver tänka på hur man får i sig järn. Vi hoppas att resultaten uppmärksammar vikten av att man ersätter köttet med järnrika livsmedel, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet som är en av forskarna bakom studien.

Anna Stubbendorff betonar att kroppens upptag av järn från kött och vegetabiliska källor påverkas av vad man äter i övrigt.

– Det är viktigt att äta mycket fullkorn, och baljväxter som bönor, ärtor och linser. C-vitamin och syror – till exempel surkål, kimchi eller surdegsbröd – som intas samtidigt som maten ökar järnupptag. Kaffe och te minskar upptaget. Vi såg också att de som uppgav att de åt mer frukt hade lägre förekomst av järnbrist.

Studien visar på ett samband mellan högre BMI och högre nivåer av ferritin, något forskarna tror beror på att den som äter mer och väger mer har större chans att få i sig tillräckligt med järn. Tre procent av studiedeltagarna hade allvarlig järnbrist med för lågt blodvärde, så kallad järnbristanemi.

Nästa steg är att utveckla en screeningmetod utifrån enkäten som kan identifiera vilka gymnasietjejer som har ökad risk för järnbrist.

– Vi planerar genomföra en studie för att se om en sådan screening kan hjälpa skolhälsovården att upptäcka dessa individer. Vi vet från annan forskning att vårt mående påverkas av flera olika faktorer,  och att järnvärdet kan vara ett av dem. Så det finns flera anledningar att hålla koll på att man får i sig tillräckligt med järn, säger Moa Wolff.

Kontakt
Moa Wolff, forskare vid Lunds universitet och specialistläkare i allmänmedicin inom Region Skåne, 0702844240, moa.wolff@med.lu.se

Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, 0733865700, anna.stubbendorff@med.lu.se

Vetenskaplig publikation
Iron insight: exploring dietary patterns and iron deficiency among teenage girls in Sweden, European Journal of Nutrition (2025)
DOI: https://doi.org/10.1007/s00394-025-03630-z

Fakta
475 gymnasieelever
347 allätare
38 pescatarianer (äter inte rött kött och fågel)
27 som inte åt rött kött
60 vegetarianer
3 veganer

Finansiering
Studien är genomförd tillsammas med forskare från Uppsala universitet och med medel från Region Skåne och Lions forskningsfond Skåne.

Relaterat material: https://www.vetenskaphalsa.se/om-jarnbrist-bland-gymnasietjejer/

Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa

Taggar: