Jiddisch firar 25 år som minoritetsspråk – vad är dess status idag?
Den 27 januari äger Förintelsens minnesdag rum. Lunds universitet är det enda lärosätet i Sverige med utbildningar i jiddisch – som är ett av flera judiska språk. Hur används minoritetsspråket idag? Forskaren Oren Cohen Roman har svaret.
Sedan år 2000 är jiddisch ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Lunds universitet är det enda universitet i Skandinavien som erbjuder undervisning och bedriver forskning i jiddisch.
Jiddisch firar 25 år som minoritetsspråk i år - vad är jiddischens status och framtid i Sverige?
– Vi på avdelningen för jiddisch arbetar engagerat för att främja jiddischkulturen och studier inom jiddisch i Sverige. Det finns ännu fler personer och organisationer som främjar jiddischkulturen i Sverige – exempelvis Sveriges Jiddischförbund som har varit verksamt sedan 1976. Denna organisation har tillsammans med engagerade enskilda personer spelat en viktig roll för att jiddisch skulle ha status som ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk – vilket firar 25 år i år. Sverige sticker ut där – just statusen som minoritetsspråk har varit viktig och är ovanlig om man jämför med andra länder. Avdelningen för jiddisch vid Lunds universitet är för närvarande en av de större inom högre utbildning i världen och en av de få som erbjuder en kandidatexamen i jiddisch Vi har också studenter med olika bakgrunder vilket känns optimistisk.
Kan du ge några exempel på ord i det svenskaspråket som kommer från jiddisch?
– Jag känner inte till så många jiddischord som används av svenskar i allmänhet till skillnad från engelskan där man inte behöver vara jude för att säga chutzpe. Det betyder ursprungligen djärvhet men har förvandlats till ett mellanting mellan mod och övermod. Det enda ord som jag kommer att tänka på är bergis även kallat barkis. Det kommer ursprungligen från barches ett vitt bröd som judar traditionellt åt på sabbaten och som idag är ett bröd man kan köpa på många svenska bagerier.
Hur många talar jiddisch i Sverige och i världen idag?
– Cirka 4000 av de 25 000 judar som är bosatta i Sverige beräknas ha varierande språkfärdighet i jiddisch. Motsvarande siffra för världen är mellan 500 000 och 1 miljon jiddischtalande idag. De flesta som talar språket finns i USA, Kanada och Israel. Många av modersmålstalarna är över 70 år gamla men det finns också yngre. Chassidiska judar följer en strikt livsstil som bland annat innebär att de håller fast vid sina förfäders språk är ett exempel. Även om dessa chassidiska personer ur språklig synvinkel talar en ny variant av jiddisch, påverkad av engelska och modern hebreiska, hjälper de till att hålla språket levande för kommande generationer.
Har attacken 7 oktober 2023 på något sätt påverkat jiddisch kultur eller språk?
–Vi är fortfarande väldigt nära i tid till attacken och kriget i Gaza vilket gör det svårt att överblicka effekterna. Attacken 7 oktober följdes av en kraftig ökning av antisemitismen över hela världen. Många judar har attackerats på grund av sin judiska identitet. Många känner sig hotade. Jag känner till människor som har börjat lära sig hebreiska som en personlig reaktion på detta – men inte jiddisch. Jag vet att det för några dagar sedan i Israel hölls ett evenemang där Itzik Horn, far till Yair och Eitan som fortfarande hålls som gisslan i Gaza, talade på jiddisch om den personliga prövning det faktum att han söner är gisslan har inneburit.
Vilka ansträngningar görs för att bevara och främja jiddisch?
– Vi lever i det som inom forskningen brukar beskrivas som ett postvernakulärt skede av jiddisch. Det innebär att teaterföreställningar, föreläsningar, konversationskurser, festivaler, familjesammankomster och så vidare kanske är de huvudsakliga platser där jiddisch fortfarande lever. Till dessa kan man lägga akademisk forskning och jiddischkurser för vuxna och barn.
Hur ser den yngre judiska generationen på jiddischspråket idag?
– För de som kommer från en familj där jiddisch talades är språket något från föräldrarnas eller farföräldrars värld. Språket och kulturen har betydelse i deras liv men de flesta i denna grupp förstår bara några få ord på jiddisch. Några av dem, som jag själv, gick eller går på universitet för att lära sig jiddisch.
FAKTA
Jiddisch och Förintelsen
Då miljontals judar mördades i Förintelsen sjönk antalet jiddischtalande drastiskt. I Polen uppskattas 90 procent av landets 3 500 000 judar, varav den stora majoriteten hade jiddisch som sitt första språk, ha omkommit. Överlevare försökte återupprätta den samhällsstruktur som bidrog till att upprätthålla jiddisch som minoritetsspråk (till exempel genom skolor) men det politiska klimatet i Polen efter andra världskriget hindrade till slut det. Trots jiddischens månghundraåriga närvaro i Polen hade judar som stannade där efter Förintelsen inget annat val än att tala polska.
Jiddisch och bevarandet av den judiska kulturen
Jiddisch bildades under 900-talet i de tyska länderna och var under 1900-talet (före Förintelsen) modersmål för cirka 10 miljoner personer. Det går inte att förstå den judiska existensen – än mindre kulturen – i Europa, USA och Sovjetunionen utan jiddisch. Den litteratur och teater som skapats på detta språk är kraftfull och berör även människor genom översättningar. Exempel är Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singers verk, eller Spelman på taket - en pjäs baserad på författaren Sholem Aleichems verk, samt berättelser om dybbuk-demoner, fascinerat stora folkmassor över hela världen.
Vilka typer av ord utvecklades i jiddisch under kriget och Förintelsen?
Den språkliga närheten mellan jiddisch och tyska ledde till hybridordskapelser som entloyzung (avlusning, jiddisch: antloyzung, tyska: entlausung) eller kepfe (huvuden, jiddisch: kep, tyska Köpfe). På samma sätt ledde den hårda verkligheten i ghetton och läger till att nya jiddischord skapades eller att befintliga ord fick ny betydelse, exempelvis ”katshke” ursprungligen ”anka”, som betyder ”rykten, falska nyheter” och ”khlapus” - en vattnig soppa.
Forskaren Hannah Pollin-Galay publicerade 2024 boken Occupied Words: What the Holocaust Did to Yiddish (University of Pennsylvania Press) där hon utgår från överlevandes och tidigare forskares skrifter.
Kontakt:
Oren Cohen Roman, universitetslektor och docent i Jiddisch vid Lunds universitet.
E-postadress: oren.cohen_roman@arv.lu.se
Mobil: +46-73-7233372
Läs mer om utbildningar inom jiddish på Lunds universitet:https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-YIDD10
Arrangemang på Lunds universitet den 27 januari Förintelsens minnesdag
”Förintelsen som europeiskt minne - 80 år sedan befrielsen av Auschwitz-Birkenau”
Seminariet arrangeras av NORAH at LU (North European Center for Research on Antisemitism and the Holocaust) tillsammans med Kulturen, Odeum och Historiska institutionen, Lunds universitet.
Förintelsens minnesdag: Musik av Kurt Weill
https://www.lu.se/evenemang/forintelsens-minnesdag-musik-av-kurt-weill
Läs mer om utbildningar inom jiddish på Lunds universitet: https://www.sol.lu.se/jiddisch/kurser/
Gisela Lindberg
Kommunikationsansvarig Humanistiska och teologiska fakulteterna
Lunds universitet
046-222 72 33, 0733-998211, gisela.lindberg@kansliht.lu.se
