Kallare klimat och syrerika havsströmmar lade grund för moderna marina ekosystem

Förändringar i syresättning och klimat hade fundamental betydelse för marina miljöer och ekosystem under en av de mest omvälvande tiderna i livets utveckling. Det visar en ny studie där forskare analyserat jod och kalcium i kalkstensprover från Sverige, Estland och Ryssland.

Det har länge spekulerats kring storskaliga samband mellan biodiversitet och syretillgång under livets tidiga utvecklingshistoria, men det är svårt att uppskatta mängden syre så långt tillbaka i tiden. I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience har ett forskarlag, lett från Lund, lyckats få fram pusselbitar kring sambandet. Forskarna har studerat syreförhållandena i havet som täckte vår kontinent (Baltica) under tidsperioden ordovicium. Genom avancerade analyser av ämnena jod och kalcium i en stor samling kalkstensprover från Sverige, Estland och västra Ryssland har de kunnat kartlägga och visualisera hur syreförhållandena varierade genom tid och rum under cirka 20 miljoner år (~477–457 miljoner år sedan).

– Resultaten visar anmärkningsvärda samband mellan syresättning, klimat- och miljöförändringar samt marin biodiversitet. Kallare klimat och havsströmmar gynnade syresättningen, vilket i sin tur främjade djurlivet. Förändringarna lade grunden för moderna marina ekosystem och livsmiljöer, säger Anders Lindskog, geologiforskare vid Lunds universitet.

För tidsperioden ordovicium har teoretiska modeller tidigare antytt att biodiversiteten gynnades av syreökningar, men empiriska data har saknats. Den nya studien bidrar med omfattande och unik information om just syreförhållanden och dess påverkan på samtida djurliv. Studien är extra intressant eftersom de observerade sambanden mellan klimat, miljö och organismer långt tillbaka i tiden, utan antropogen påverkan, ger oss viktig information om vad vi kan förvänta oss i framtiden.

– Det finns en oro för att den pågående klimatuppvärmningen har långsiktigt negativ inverkan på livsförhållanden i marina miljöer, bland annat genom försämrade syreförhållanden. Våra resultat tyder på att den oron är befogad, säger Anders Lindskog.

Studien lägger en viktig pusselbit i berättelsen om livets historia och utveckling. Genom att förstå hur livet ”beter sig” i förhållande till klimat och miljö genom både tid och rum får forskarna ytterligare referensramar för att kunna göra säkrare framtidsprognoser.

– Vi gick in i den här studien med en idé om att det kan tänkas finnas en viss samstämmighet mellan syreförhållanden och biodiversitet, men blev överraskade av att relationen var så slående tydlig, säger Anders Lindskog.

Förutom Lunds universitet har Florida State University deltagit i arbetet.

Studien publiceras i tidskriften Nature Geoscience: ”Oxygenation of the Baltoscandian shelf linked to Ordovician biodiversification”

För mer information, kontakta:

Anders Lindskog, forskare

Geologiska institutionen, Lunds universitet

046 222 78 73

0709 69 62 43

anders.lindskog@geol.lu.se

Presskontakt

johan.joelsson@science.lu.se

046 222 71 86