Känsligheten för bekämpningsmedel varierar kraftigt
En ny studie från Lunds universitet visar att känsligheten för bekämpningsmedel kan skilja extremt mycket mellan olika grupper av insekter, men också mellan studier av samma insektsart. Studien fokuserar på världens mest undersökta bekämpningsmedel, imidakloprid. Nu efterlyser forskarna mer standardiserade mätningar.
En grupp forskare från Lunds universitet har gått igenom ett stort antal tidigare publicerade LD50-tester av bekämpningsmedlet imidakloprid. Syftet har varit att undersöka i hur stor utsträckning som resultaten från sådana tester varierar mellan de många studierna. LD50 är nämligen det vanligaste sättet att testa och jämföra olika ämnens giftighet och olika arters känslighet.
Närmare bestämt är LD50 ett mått på den specifika dos som dödar hälften av de testade individerna. Lundaforskarna blev förvånade över de stora skillnaderna mellan rapporterade LD50-värden.
– Känsligheten mellan olika arter kunde skilja med en miljon gånger, säger Elisa Rigosi, forskare i sinnesbiologi vid Lunds universitet.
Forskarna konstaterar att denna stora spridning är anmärkningsvärd eftersom man vanligtvis bara testar känsligheten hos ett litet antal arter. Att skillnaderna kan vara så stora innebär att man måste ifrågasätta hur representativa dessa arter är för andra insekter.
Utöver att olika arter kan vara olika känsliga tror forskarna att en del av skillnaderna också sannolikt kan förklaras av att metoderna i de tidigare testen varierat något. Trots att LD50 ska utgöra ett standardiserat mått såg forskarna i den aktuella studien att den dödliga dosen kunde variera även inom en och samma art. Honungsbiet var den mest testade insekten.
– Den högsta rapporterade dödliga dosen för honungsbiet var tusen gånger högre än den lägsta rapporterade dödliga dosen för samma art, säger Nicolas Nagloo, post doc vid Lunds universitet.
Forskarna understryker därför betydelsen av att standardisera denna typ av experiment ännu mer.
– För att minska de negativa effekterna av bekämpningsmedel i naturen är det viktigt att på ett korrekt sätt kunna utvärdera riskerna. Då måste de data som utvärderingarna baseras på vara jämförbara, säger Elisa Rigosi.
Lundaforskarna betonar också att trots att imidakloprid är världens mest studerade insektsbekämpningsmedel så är det bara en handfull arter som har testats. Med andra ord är vår okunskap om bekämpningsmedlens effekt på ekosystem väldigt stor, menar de.
Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Proceedings B: ”Comparability of comparative toxicity: insect sensitivity to imidacloprid reveals huge variations across species but also within species”
För mer information, kontakta:
Elisa Rigosi, forskare
Biologiska institutionen, Lunds universitet
+46 72 729 61 88
elisa.rigosi@biol.lu.se
Nicolas Nagloo, post doc
Biologiska institutionen, Lunds universitet
+46 70 076 17 52
nicolas.nagloo@biol.lu.se
Presskontakt:
073 027 58 90
johan.joelsson@science.lu.se
Fakta: Riskbedömningar
Innan bekämpningsmedel godkänns för användande och försäljning utvärderas de risker som användandet kan utgöra för människans hälsa och miljön. I sådana riskbedömningar försöker man att väga risker och fördelar emot varandra. Ju högre risk ett ämne anses utgöra, desto större behöver behovet vara för att ämnen ska få godkännas. Just imidakloprid har tidigare varit godkänt för användning i jordbruket i EU, men på grund av dess effekter på bin förbjöds utomhusanvändandet av växtskyddsmedel med imidakloprid. Man kunde sedan bara använda dessa växtskyddsmedel i växthus. I Sverige har även detta förbjudits sedan man upptäckte att ämnet kunde spridas till den kringliggande miljön. Däremot används imidakloprid fortfarande i exempelvis husdjurshalsband för att motverka fästingbett.
Källa: Lina Herbertsson, Lunds universitet.
