Klimatförändringar ger tidig flygstart – risk för färre humlor och minskad pollinering

Vid vårens ankomst tar humledrottningarna säsongens första vingslag och ger sig ut för att hitta nya boplatser. Men de flyger ut allt tidigare på året till följd av varmare klimat och ett förändrat jordbrukslandskap, visar ny forskning vid Lunds universitet. Förändringen riskerar att leda till förlorade humlearter och minskad pollinering av grödor och vilda växter.

När våren kommer och marken värms upp vaknar humledrottningarna ur sin dvala i marken. De är de enda humlorna som överlever vintern och ger sig då ut under ett par veckors tid för att hitta en boplats där de kan lägga ägg och starta en ny koloni. Men stigande temperaturer innebär att de ger sig ut allt tidigare på året. Nu inträffar flygpremiären i Sverige i genomsnitt fem dagar tidigare än för tjugo år sedan, visar ny forskning.

– Vi ser att klimatförändringarnas höjda temperaturer påverkar klart och tydligt när drottningarna vaknar och ger sig ut för att hitta nytt bo, säger forskaren Maria Blasi Romero vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet.

Och det är inte bara temperaturen som påverkar. Forskarna har använt den Biologiska institutionens museum för att undersöka humledrottningar så långt som 117 år tillbaka i tiden. Uppgifterna därifrån visar att flygpremiären i Skånes slättbygd numera sker ungefär fjorton dagar tidigare än för ett drygt sekel sedan.

Minskad biologisk mångfald i modernt jordbruk

Den stora förändringen beror framför allt på ett förändrat skånskt landskap, med förlust av naturliga livsmiljöer och naturbetesmarker. Stora jordbruksfält breder i dag ut sig över markerna och där odlas ofta bara ett fåtal olika grödor och den biologiska mångfalden är lägre. Att drottningarna lämnar sin dvala så mycket tidigare numera har därför troligen sin grund i både ett varmare klimat, brist på föda under flygperioden och att mikroklimatförhållandena varierar mer i dagens moderna jordbrukslandskap än i äldre tiders mer varierade landskap. Forskarna har undersökt tio humlearter i Skåne i studien och de arter som brukat flyga ut tidigast på säsongen har anpassat sig mest, medan de arter som ger sig ut lite senare inte ser ut att ha ändrat sin flygsäsong. Risken finns att det blir en dålig matchning mellan växternas och humlornas aktivitetsperioder, så att humlorna inte får tillräckligt med föda.

– Vi ser en tydlig risk att fler humlearter riskerar att utrotas lokalt, framför allt de arter som brukar ge sig ut senare på sommaren. Det kan även leda till en nedgång av antalet humlor totalt sett och det skulle få konsekvenser för pollineringen av grödor och ekosystemens funktion. Humlor är viktiga pollinatörer, särskilt på nordliga breddgrader som i Skandinavien, säger forskaren Anna S Persson.

Åtgärder som bromsar effekterna

Studien belyser flera åtgärder som skulle kunna minska effekterna av klimatuppvärmningen för pollinatörerna och öka deras tillgång till blommande växter. Några exempel är:

• Bevarande av naturliga gräsmarker, såsom naturbetesmarker.

• Sen slåtter vid vägkanter, efter blomningsperioden.

• Blomsterremsor och häckar utformade på ett sätt som gynnar pollinatörer.

• Ökad sådd av klöverrika vallodlingar som delvis tillåts gå i blom.

Forskningsfynden är också intressanta i ett större perspektiv:

– Klimatförändringar och förändrad markanvändning är två av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Olika arter reagerar olika på dessa förändringar, så det är viktigt att ta reda på hur och varför det är så. Det finns vinnare och det finns förlorare bland arterna, säger forskaren Romain Carrié.

Forskargruppen poängterar också att det är avgörande att biologiska samlingar, likt insektssamlingen vid Lunds universitet, kan bevaras och underhållas för att möjliggöra framtida forskning.

Länk till den vetenskapliga artikeln i tidskriften Biodiversity and Conservation: Historical and citizen-reported data show shifts in bumblebee phenology over the last century in Sweden -Biodiversity and Conservation
Läs mer om forskningsstudien  - lu.se

För mer information, kontakta:

Maria Blasi Romero (talar engelska och spanska), forskare
Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet
E-post: maria.blasi_romero@cec.lu.se
Mobil: +46 73 534 08 17

Anna S Persson, forskare
Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet
E-post: anna.persson@cec.lu.se
Mobil: +46 73 069 28 80

Presskontakt

Sara Håkansson, kommunikatör
Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet
E-post: sara.hakansson@cec.lu.se
Mobil: +46 76 125 76 13