Klimatpolitik för grön tillväxt otillräckligt för att nå målen i Parisavtalet

Ny forskning visar att klimatpolitik för grön tillväxt inte räcker för att nå Parisavtalets ambitiösa mål, det vill säga att hålla den globala uppvärmningen under 2°C fram till slutet på århundradet.

Grön tillväxtpolitik är ett dominerande inslag i klimatdebatten, men hur mycket kan en sådan politik bidra till snabb utfasning av fossila bränslen? I sin doktorsavhandling utvärderar Jonas Sonnenschein, vid IIIEE på Lunds universitet, den gröna tillväxtpolitikens effekter och potential, i syfte att ta fram ny kunskap om hur klimatpolitik för grön tillväxt kan bidra till snabb utfasning av fossila bränslen.

Jonas Sonnenschein förklarar att grön tillväxtpolitik generellt sett är oförenlig med snabba koldioxidminskningar, då den lägger för stort fokus på ekonomisk utveckling, ofta bortser från människors faktiska beteenden, och ofta försummar de strängare policyverktygen, till exempel regleringar och bindande normer.

Avhandlingen finner att grön tillväxtpolitik så här långt inte på ett effektivt sätt kunnat driva den snabba utfasning av fossila bränslen som krävs för att nå Parisavtalets mål.Den slutsatsen dras av två fallstudier, den ena av Sydkoreas gröna tillväxtstrategi efter finanskrisen 2008/09, och den andra av offentligt stöd till utveckling av koldioxidsnål teknik i de nordiska länderna. 

– För att verkligen kunna driva den snabba utfasning av fossila bränslen som krävs måste vi forska fram och föreslå klimatåtgärder som verkligen uppfyller Parisavtalets mål. Den sydkoreanska fallstudien visar att tillväxtorienterad grön klimatpolitik i bästa fall kan hämma utsläppsökningarna något, men att strängare åtgärdar krävs för att nå Parisavtalets mål. Bristande strikthet leder tyvärr till otillräckliga klimatresultat, säger Jonas Sonnenschein.

– Även innovationsstödet till koldioxidsnål teknik måste se till att verkligen återspegla behovet av snabb utfasning. Den nordiska fallstudien visar att det offentliga stödet till forskning, utveckling och demonstration inte varit tillräckligt långtgående och fokuserat på kommersiella aspekter snarare än utfasningspotential, sammanfattar Jonas Sonnenschein.

Undersökning av effekten från beteendefaktorer och beteendemekanismerintar en central plats i avhandlingen. Dessa faktorer och mekanismer påverkar utformningen och valet av grön tillväxtpolitik på flera olika sätt.

– I avhandlingen undersöker jag klimatpolitik för grön tillväxt både med avseende på teknik och beteendeförändringar. Jag fann att förutom tekniska förändringar kan kunskap om beteendefaktorer och beteendemekanismer fungera som stöd för politiken och göra klimatpolitik för grön tillväxt effektivare.Teknisk förändring är i sig inte tillräckligt för att minska klimatförändringarna. Vi måste tänka mer på vilka effekter beteendekunskap kan ha på politik och beslutsfattande, säger Jonas Sonnenschein.

En politik som ofta föreslås för att nå större utsläppsminskningar är koldioxidprissättning. För att förstå beteendemekanismerna i samband med koldioxidprissättninggjordes två fallstudier, den ena på den brittiska marknaden för energisnåla apparater, och den andra på persontransport i Sverige.

– I den svenska fallstudien fick deltagarna svara på om och i så fall hur mycket de var villiga att betala i klimattillägg på flygbiljetter, på bränsle samt i frivillig kompensation för koldioxidutsläpp. Resultatet var att flest var villiga att betala klimattillägg på flygbiljetter, därefter tillägg på bränsle och sist frivillig kompensation. Fynden visar att beteendekunskap är ett värdefullt instrument till stöd för utformning och implementering av klimatpolitik för grön tillväxt, menar Jonas Sonnenschein.

– Mina resultat tyder på att koldioxidprissättning under vissa förutsättningar kan vara en central beståndsdel i en klimatpolitik för grön tillväxt. Koldioxidprissättning måste vara obligatorisk, heltäckande, skapa starka prisincitament, ta hänsyn till differentierade nivåer, ramas in väl och öronmärka intäkterna till andra klimatåtgärder för att kunna driva en snabb utfasning av fossila bränslen, avslutar Jonas Sonnenschein.

Disputation

Jonas Sonnenschein försvarade sin doktorsavhandling Green growth and rapid decarbonisation? Assessing policy objectives, instrument choice and behavioural mechanisms den 29 maj kl. 09:15 i IIIEE-aulan på Lunds universitets Internationella miljöinstitut (IIIEE), Tegnérsplatsen 4, Lund.

Opponent var professor Patrik Söderholm från Luleå tekniska universitet.

Läs avhandlingen i pdf-format via följande länk: https://portal.research.lu.se/portal/files/63672044/Sonnenschein_2019_PhD_Thesis_Green_growth_and_rapid_decarbonisation_.pdf

För information eller intervju kontakta:
Jonas Sonnenschein,jonas.sonnenschein@iiiee.lu.se, 
Mobil i Sverige: +46 73 813 2710
Mobil i Slovenien: +386 30 767 458

Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och 7 600 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.