Kraftig övervikt kopplas till ökad risk för 31 cancerformer

Forskare vid Lunds universitet visar i en studie att kraftig övervikt, obesitas, ökar risken för fler cancerformer än vad man tidigare känt till. Resultaten visar på samband mellan obesitas och risken att utveckla 31 olika cancerformer eller subgrupper till cancerdiagnoser.

Kortfakta om studien: obesitas och cancer//epidemiologisk, registerbaserad studie//prospektiv//kohortstudie//statistiska samband.

Kraftig övervikt, även kallat fetma eller obesitas, är en kronisk sjukdom som ofta kräver långsiktig behandling och som även kan öka risken för andra sjukdomstillstånd.

– Resultaten i vår studie visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall av de som ingick i studien och som diagnostiserades mellan 1963–2019, säger Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet.

Tidigare forskning har slagit fast samband mellan fetma och 13 cancerformer. Den aktuella studien utökar alltså antalet med ytterligare 18 cancerformer, eller subgrupper av cancer, som kan kopplas till fetma. Dessa inkluderar bland annat tunntarmscancer, blodcancer, samt huvud- och halscancer.

Studien, som är publicerad i The Lancet Regional Health – Europe, inkluderar data om 122 olika cancerformer och deras subgrupper. Det är betydligt fler än vad tidigare studier undersökt. Data kommer från många svenska register*, till exempel Värnpliktsregistret och Medicinska födelseregistret, och omfattar 4,1 miljoner individer som följts under i snitt 24 år. Med hjälp av uppgifter i de olika registerunderlagen beräknades BMI, ett mått på vikt i förhållande till längd.

Cancerregistret gav forskarna information om vilka individer som sedan diagnostiserats med cancer, över 330 000 fall identifierades. Eftersom Cancerregistret har så detaljerade diagnosuppgifter kunde även ovanliga cancerformer och subtyper av cancer studeras.

– Detta är inte den största studien sett till antalet inkluderade deltagare, men den är störst när det gäller antal cancerdiagnoser, eftersom uppföljningstiden var så lång och fler individer därmed hunnit insjukna i cancer. Ju fler antal cancerdiagnoser man kan inkludera för varje form av cancer, desto mer tillförlitliga är resultaten, säger Ming Sun, doktorand vid Lunds universitet, som har lett forskningen tillsammans med Tanja Stocks. Studien är ett samarbetsprojekt mellan flera olika organisationer.

25 procent av alla cancerfall i studien kunde relateras till cancerformer som sedan tidigare är bekräftat relaterade till fetma. Det är till exempel tjock- och ändtarmscancer, bröstcancer efter klimakteriet och njurcancer. Och när man lade till de cancerformer som inte ännu är etablerat fetmarelaterade men där samband med BMI sågs i den aktuella studien, ökade andelen fetmarelaterad cancer till 40 procent av alla fall.

– Mekanismerna bakom sambanden har inte undersökts i denna studie och vi ska vara försiktiga med att uttala oss om att det är orsakssamband vi ser. Det kan finnas andra faktorer som har ett samband med obesitas, men som egentligen är det som orsakar cancer. Men risken att utveckla cancer ökar linjärt med stigande övervikt för de flesta cancerformer. Det i sig stärker hypotesen om orsakssamband, säger Tanja Stocks.

Forskarna menar att ur ett folkhälsoperspektiv betyder resultaten att om vi kan förebygga obesitas, som finns hos över 10 procent av den vuxna befolkningen i Sverige idag, så skulle vi också förebygga en betydande andel cancerfall.

– Fetma klassas som en kronisk sjukdom och beror på en kombination av arv och miljö. Viktminskning är svårt och att enbart ge rekommendationer om livsstilsförändringar har begränsad effekt. Här krävs troligtvis omfattande åtgärder; hela samhället behöver förändras för att motverka ökningen av fetma och de följdsjukdomar som detta kan orsaka, konstaterar forskarna.

* Värnpliktsregistret, Medicinska födelseregistret, och en rad befolkningsmaterial som t.ex. Bygghälsan, Västerbottens hälsoundersökningar och SIMPLER.

Forskningen är genomförd med stöd från Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Fru Berta Kamprads Cancerstiftelse, Allmänna Sjukhusets i Malmö Stiftelse för bekämpande av cancer, Craafords stiftelse och China Scholarship Council.

Följande cancerformer har sedan tidigare bekräftat samband med obesitas:

• Matstrupe (adenokarcinom)
• Tjock- och ändtarm
• Lever
• Gallblåsa
• Bukspottskörtel
• Magsäck (cardia, övre delen)
• Njurar
• Bröstcancer bland kvinnor efter klimakteriet
• Livmoderkropp
• Äggstockar
• Hjärna (meningiom)
• Sköldkörtel
• Multipelt myelom

För ytterligare följande cancerformer fann forskarna samband med obesitas:

• Delar av huvud- och halscancer (fyra olika)
• Magsäck (GIST)
• Tunntarm
• Övriga gallvägar utöver tidigare känd gallblåsa
• Malignt melanom (bland kvinnor endast en subtyp)
• Endokrina organ (fyra olika)
• Bindväv
• Lymfom
• Myeolida neoplasmer (inklusive akut och kronisk myeolid leukemi)
• Penis
• Vulva
• Livmoderhals (adenokarcinom)

Publikation
Body mass index and risk of over 100 cancer forms and subtypes in 4.1 million individuals in Sweden: the Obesity and Disease Development Sweden (ODDS) pooled cohort study DOI: 10.1016/j.lanepe.2024.101034

FAKTA Ju högre BMI, desto högre risk för cancer
BMI räknas ut genom att dividera vikten i antalet kilo med längden i meter i kvadrat (kg/m²). BMI under 18,5 klassificeras som undervikt, 18,5–24,9 som normalvikt, 25,0–29,9 som övervikt och BMI över 30 klassificeras som fetma/obesitas.

För varje ökning på fem enheter i BMI ökar risken för de potentiellt nya fetmarelaterade cancerformerna med 17 procent hos män och 13 procent hos kvinnor. Det betyder till exempel att en man med ett BMI-värde på 31 har 17 procents högre risk att utveckla dessa cancrar jämfört med en man med BMI 26. För redan kända fetmarelaterade cancerformer var motsvarande riskökning 24% bland män och 12% bland kvinnor. Riskökningen är alltså betydande både för redan kända och de nya potentiellt fetmarelaterade cancerformerna.

Kontakt
Tanja Stocks, docent i epidemiologi, Lunds universitet, 072-283 58 15, tanja.stocks@med.lu.se
Ming Sun, doktorand, Lunds universitet, ming.sun@med.lu.se

Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 89 23, anna.hellgren@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa

Taggar: