Låg tilltro till pensionssystemet

Förvirring och osäkerhet i det nya pensionssystemets spår riskerar urholka tilliten till hela välfärdssamhället. Det menar Erika Werner som snart disputerar med en ny avhandling vid Socialhögskolan i Lund.
- Människor fungerar helt enkelt inte så som arkitekterna bakom pensionssystemet tycker att vi ska göra, säger hon.

Erika Werner har forskat om människors förberedelser inför pensioneringen och vad det nya pensionssystemet har fått för konsekvenser. Avgörande för hur man förbereder sin pensionering är bland annat hälsa, familjesituation och boende.
- Den som lever i ett parförhållande tänker oftare långsiktigt kring pensionen, säger Erika Werner och berättar att bostaden är för de flesta den viktigaste pensionsförsäkringen.

Hon har intervjuat 78 personer i olika åldrar och med olika bakgrund i Lomma och i Bromölla. Intervjupersonerna kategoriseras i tre grupper beroende på vilken typ av pension som de kommer att få:

• De som är födda före 1942 och får hela sin pension enligt det gamla systemet känner sig trygga och har tillit till pensionssystemet. Om de överhuvudtaget oroar sig för något så är det hälsan.

• Personer som är födda 1943-1959 berörs både av det gamla och av det nya pensionssystemet. Människor i den här gruppen känner sig, enligt Erika Werner, ofta svikna.
- Framför allt är det många kvinnor som upplever sig lurade och förbisedda, säger hon. De har ofta arbetat deltid och valt att stanna hemma länge med barnen. Nu måste de betala ett högre pris för detta än vad de hade räknat med.

• Den yngre generationen, födda 1960 och framåt, är också kritisk men här har budskapet att man måste ta ett utökat eget ansvar sin pension landat stadigare. Framför allt har man kunnat se en stor förändring hos arbetarklassen. I gruppen född före 1942 fanns inte en enda arbetare som pensionssparade privat. Det gjorde däremot tjänstemännen. I gruppen född efter 1960 hade pensionssparandet bland arbetare gått förbi pensionssparandet bland tjänstemännen. 
- Siffran visar tydligt att man inte längre litar på att man ska kunna bli försörjd av staten på sin ålderdom, säger Erika Werner.

Ett annat tydligt tecken på misstro mot det nya pensionssystemet visar statistik från Pensionsmyndigheten. År 2000 gjorde 2/3 av förstagångsväljarna ett premiepensionsval. År 2010 var det knappt 2 % som gjorde det. Istället låter de staten ta över ansvaret för valet eftersom de känner att de varken har kompetens eller vilja att själva göra ett vettigt val.

- Det är problematiskt när socialförsäkringssystemen gör att den försäkrade känner sig otillräcklig, menar Erika Werner. Att uppleva att man inte kan påverka sin situation ökar risken för att man tappar tilliten till hela det politiska systemet.

För mer information tala med Erika Werner på 046-222 98 62, erika.werner@soch.lu.se
Hon disputerar den 20 april med avhandlingen ”Trygg, sviken eller osäker. Tankar och förberedelser inför pensioneringen”.