Längre liv för de som följer kostråd från Livsmedelsverket

Den som följer Livsmedelverkets kostråd lever längre. Det visar en ny studie av 17 000 svenska män och kvinnors kostvanor över lång tid. Störst effekt noterades bland männen, där risken att dö i hjärt-kärlsjukdom nästan halverades.

Bakom resultaten som nyligen presenterades i tidskriften Public Health Nutrition, står Isabel Drake och Elisabet Wirfält, forskare vid Lunds universitet.

Att äta en varierad kost med bl.a. högt intag av fullkorn, frukt och grönsaker, fisk och skaldjur samt fleromättade fetter har länge ansetts nyttigt, inte minst bland vetenskaplig expertis. Men i takt med det stigande intresset kring våra matvanor har många kostrekommendationer ifrågasatts, och det gäller även kostråden från Livsmedelsverket som bygger på dessa principer.

Drake och Wirfält visar dock att det finns ett tydligt samband mellan kostråden från Livsmedelsverket och en lägre risk att dö hos medelålders män och kvinnor. En av de viktigaste slutsatserna är att det inte är fel på kostråden, utan problemet är istället vår dåliga förmåga att följa dem:

-   Förvånansvärt få, mindre än tre procent av deltagarna i studien, följde kostråden fullt ut. Framför allt åt personerna för mycket socker, mättat fett och raffinerade spannmålsprodukter som t.ex. vitt bröd, säger Isabel Drake.

Publikation
Titel: Scoring models of a diet quality index and the predictive capability of mortality in a population-based cohort of Swedish men and women
Publicerad i: Public Health Nutrition, http://journals.cambridge.org/phn/drake

Mer information
* Elisabet Wirfält, professor i nutritionsepidemiologi, institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, 040-39 13 25, elisabet.wirfalt@med.lu.se
* Isabel Drake, doktorand vid medicinska fakulteten på Lunds universitet inom ämnet nutritionsepidemiologi, 040-39 13 26, isabel.drake@med.lu.se

Forskningen delfinansieras av Hjärt-Lungfonden

Faktaruta: Livsmedelsverket och kostråden
Livsmedelsverket ger ut de svenska näringsrekommendationerna som är utvecklade för planering av kost till grupper av människor med olika grundläggande näringsbehov. Näringsrekommendationerna har även ”översatts” till livsmedelsbaserade kostråd som ska fungera som konkreta förslag på hur en frisk person kan ändra sin kost för att lättare uppnå näringsrekommendationerna. De allmänna kostråden innebär att man bör äta mycket fullkorn, frukt och grönsaker, fisk och skaldjur, och omättade fetter, men äta mindre av mättade fetter, raffinerade spannmålsprodukter, godis, läsk och snacks.

För att ge en så heltäckande bild som möjligt undersöktes deltagarnas samlade matmönster, och inte som i många andra studier endast enskilda delar av kostvanorna.

I genomsnitt följdes personernas kostvanor under 14 år. De män som var bäst på att följa kostråden hade 21 procent lägre dödlighet. Tittar man specifikt på hjärt-kärlsjukdom var dödligheten hela 41 procent lägre och inom cancerrelaterade sjukdomar var motsvarande siffra 18 procent. Hos kvinnorna konstaterades 14 procent lägre dödlighet totalt sett. För just hjärt-kärlsjukdom och cancer gick det däremot inte att belägga ett samband med kvinnornas kostintag.

-      Kvinnor äter generellt sett nyttigare än män, t.ex. mer frukt och grönt och därför kan det vara svårare att upptäcka hälsoeffekter bland kvinnor. Det finnas också biologiska olikheter mellan könen som eventuellt kan förklara skillnaden, säger Elisabet Wirfält.

Forskarna analyserade data från befolkningsstudien ”Malmö Kost och Cancer” med syftet att undersöka om personer som följde Livsmedelverkets kostråd hade lägre dödlighet. Underlaget omfattar totalt 17 000 män och kvinnor i åldern 45-73 år som bl.a. skrivit kostdagbok. Deltagarnas kost graderades med hjälp av ett kostindex som speglar hur väl man följer kostråden.

Prenumerera