Livsmönster förklarar suicidförsök

I Sverige tar ungefär 1 200 människor sitt liv varje år.
Tio gånger fler gör suicidförsök.
– Trots att det kan se väldigt mörkt ut, kan vi inom psykiatrin göra mycket för de här personerna. Men vi måste bli bättre på att bedöma en patients benägenhet att ta sitt liv, säger Charlotta Sunnqvist, forskningssköterska och doktorand vid Avdelningen för psykiatri vid Lunds universitet.

I sin avhandling har hon därför tittat närmare på vad som kan ligga bakom ett suicidförsök, bland annat genom att intervjua personer som nyligen försökt ta sitt liv under åren 2006-2007. I det arbetet har hon använt sig av en tidsgeografisk metod.

– De har fått berätta sitt livs historia, var de har bott och hur de har flyttat genom livet som grund. Geografiska platser väcker minnen långt tillbaka i tiden, både generella och specifika händelser. Dessa händelser, både stressfyllda och positiva, registreras utmed en tidsaxel, säger Charlotta Sunnqvist.
– Man får också reda på deras egenskaper som person och deras förhållande till familj och vänner. Kort sagt får man hela bilden av deras liv och kan då lättare förstå vad som utlöste deras suicidförsök – tidigare stressfyllda händelser som skapat sårbarheter. Det vanliga annars är att man går igenom den eller de utlösande faktorerna till suicidförsöket, men här får man en helhetsbild av individens liv.

Hos de personer som ingått i studien har Charlotta Sunnqvist kunnat skönja tre tydliga mönster:
1. Relativt trygg barndom med få belastande händelser. Lätt för att lösa svåra situationer, så kallat bra copingförmåga. Ärftlighet för psykisk sjukdom. God social förmåga (utbildning, arbete och familj). Suicidförsöket var utlöst av en svår händelse.

2. Belastande händelser tidigt i livet. Både bra och dåliga copingstrategier har påverkat utfallet. God social förmåga. Psykisk sjukdom vanlig. Suicidförsöket var utlöst av en svår händelse.

3. Svåra belastande händelser under barn- och ungdomsåren. Undvikande copingförmåga. Det sociala livet har präglats av en brokig livsföring och psykisk sjukdom samt personlighetsstörning mycket vanligt. Senaste suicidförsöket var inte utlöst av en specifik händelse.

– Det är svårt att bedöma hur suicidbenägen en människa är, men här finns tydliga mönster som kan användas i kliniska utredningar framöver, säger Charlotta Sunnqvist.
Vad det gäller patienterna som fick möjlighet att berätta om sina liv, mötte Charlotta Sunnqvist uppskattning över studiemetoden.
– Suicidbenägna personer har ofta svårt att plocka fram specifika och positiva händelser i deras liv. Så var det inte här, det var ett bra sätt att kommunicera och metoden kan troligtvis även fungera som ett terapeutiskt redskap.

Den 27 mars disputerar Charlotta Sunnqvist på avhandlingen ”Life events, stress and coping. Suicidal patients in a time-perspective”.

För att få bättre kunskap och förståelse om suicidala individers livs-och sjukdomsförlopp, har avhandlingen bland annat använt ett tidsgeografiskt livsdiagram som ursprungligen introducerades av Torsten Hägerstrand, tidigare professor i kulturgeografi vid Lunds universitet.

Tid och plats för disputation: Kl 09:00, Psykiatrihuset, Föreläsningssal 01, Kioskgatan 21, Universitetssjukhuset i Lund.

Upplysningar: Charlotta Sunnqvist, 046-173839, Charlotta.Sunnqvist@med.lu.se, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Mer information om avhandlingen:
http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1303993


Text: Olle Dahlbäck