Lundaforskare bakom ny upptäckt om klimatmodeller och myrars metanutsläpp

Dagens klimatmodeller är trubbiga verktyg som inte beskriver myrars metanutsläpp på ett tillfredsställande sätt. Det slår en internationell forskargrupp fast i en ny studie. Istället för att bara ta hänsyn till temperaturförändringar måste fler faktorer lyftas in i modellerna.

Med hjälp av klimat- och växthusgasdata från det globala nätverket Fluxnet – som består av cirka 700 meteorologiska stationer över hela världen – har en forskargrupp undersökt metanutsläpp från myrekosystem. Myrarna är viktiga kolsänkor eftersom de binder koldioxid från atmosfären. Men de släpper också ut växthusgasen metan som bidrar till den globala uppvärmningen. I många av de modeller som används idag för att förutsäga framtidens klimat används fast temperaturkänslighet och enkla algoritmer när det kommer till att beskriva myrekosystemens metanutsläpp. Men den nya studien, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, visar att det inte är tillräckligt för att ge en heltäckande bild.

– Det är första gången vi kan använda en så stor och geografiskt utspridd dataset, bland annat från forskningsinfrastrukturen ICOS, Integrated Carbon Observation System, i Europa. Vår analys visar att processerna bakom metanutsläppen har beskrivits alldeles för enkelt i de vedertagna modellerna, säger Janne Rinne, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.

Enligt forskarna står det klart att det inte bara går att använda enkla algoritmer som använder lufttemperatur när det kommer till att kalkylera myrekosystemens metanutsläpp.

– Eftersom metan är en mycket kraftig växthusgas är det av yttersta vikt att även räkna in fler faktorer, bland annat mekaniska biogeokemiska modeller som beskriver processerna på ett mer grundläggande sätt, säger Janne Rinne.

I tidigare studier har Rinne undersökt nordiska myrekosystem och dess metanutsläpp. Bland annat har han fördjupat sig i hur myrarna påverkades av extremtorkan under sommaren 2018 då de tog upp mindre koldioxid men också släppte ut mindre metan.

– Jag blev inte så överraskad av de nya resultaten. Men de visar att sådant jag kommit fram till tidigare även är applicerbart i en global kontext, säger Janne Rinne.

Förutom Lunds universitet har över 40 lärosäten och forskningsinstitut från Nordamerika, Europa, Asien och Oceanien deltagit i arbetet. Från Sverige medverkar även forskare från SLU Umeå.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications: Substantial hysteresis in emergent temperature sensitivity of global wetland CH4 emissions

För mer information, kontakta:

Janne Rinne, professor

Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet

046 222 40 19

070 397 34 42

janne.rinne@nateko.lu.se

Presskontakt:

johan.joelsson@science.lu.se

046 222 71 86