Lundaforskare kartlägger unik kedjeflytt i luften
Jämfört med andra flyttfåglar följer tornseglare ett mycket ovanligt mönster när de flyttar från häckningsområdena i Europa till övervintringsplatserna söder om Sahara. Det konstaterar forskare i en stor internationell studie som pågått i elva år och där de även upptäckt skillnader i storlek och antal ungar beroende på var i Europa tornseglarna häckar.
Forskarna har följt 102 tornseglare (Apus apus) från elva olika populationer som häckar i Europa, från svenska Lappland i norr till Spanien i söder. Med hjälp av mikrodataloggar fästa på fåglarna, som bland annat registrerar när solen går upp och dagarnas längd, har de kunnat bestämma longitud och latitud och på så vis avgöra var de 102 individerna befunnit sig vid olika tidpunkter på året.
– Vår undersökning betyder mycket för att kunna förstå hur organismer, i det här fallet tornseglare, kan förflytta sig från ett område i världen till ett annat där tillgången på föda för tillfället är mycket bättre, säger Susanne Åkesson, professor vid Lunds universitet och den som lett studien där forskare från 14 universitet och fågelskyddsorganisationer varit involverade.
Tornseglare som häckar i Sverige och norra Europa anländer till de södra delarna av Afrika fyra till sex veckor senare än tornseglare som häckar i södra Europa. Då har de sydeuropeiska tornseglarna redan flyttat vidare ännu längre söderut på den afrikanska kontinenten. Härav benämningen kedjeflyttning till skillnad från den långt vanligare så kallade överhoppningsflyttningen som innebär att de populationer som anländer först till ett område hävdar revir och ockuperar det och tvingar populationer som anländer senare att hoppa över det upptagna området och flyga vidare.
Tornseglaren är den rörligaste landlevande fågeln i världen. När den inte häckar tillbringar den dygnets 24 timmar i luften, totalt tio månader om året. Detta har enligt forskarna bidragit till att arten utvecklat det unika flyttningsmönstret. Livet i luften innebär att de behöver mycket energi och därmed föda i form av insekter. Därför flyttar de sydeuropeiska populationerna vidare ännu längre söderut i Afrika när födotillgången ökar där. Det förklarar också varför de är större än sina släktingar från norra Europa. De ser helt enkelt till att hela tiden finnas i områden med störst tillgång på insekter.
En annan faktor som forskarna pekar på som avgörande för att tornseglare utvecklat kedjeflyttning är att de inte kan hävda revir på samma sätt som fåglar som tillbringar mer tid på marken.
– Kärnan till att tornseglare kedjeflyttar medan nästan alla andra fåglar såsom sångfåglar, änder, gäss och vadare överhoppsflyttar står sannolikt att finna i hur mycket tid de tillbringar i luften. Tornseglaren är extremt unik med sina tio månader i luften, säger Susanne Åkesson och fortsätter:
– Jag tycker det är så häftigt att de kan veta vart födan finns och när de ska befinna sig just på den platsen. De flyttar över kontinenter på ett sätt som säkerställer att de hela tiden har tillgång till föda och överlever – de blir över 20 år gamla.
Kedjeflyttning har tidigare bara konstaterats hos två arter: amerikansk sparvhök och havssula.
Studien publiceras i tidskriften Evolution:
Evolution of chain migration in an aerial insectivorous bird, the common swift Apus apus
För mer information
Susanne Åkesson, professor zooekologi
Biologiska institutionen, Lunds universitet
046 222 37 05
0 70 245 04 23
susanne.akesson@biol.lu.se
Presskontakt
Jan.Olsson@biol.lu.se
046-2229479
Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och mer än 8 000 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.
Prenumera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.
