Majoriteten vill göra gentest för behandlingsbara sjukdomar

65 procent skulle vilja göra ett gentest för att få veta om de riskerar att utveckla genetiska sjukdomar, men bara om det finns bot eller behandling. När det gäller sjukdomar som oundvikligen leder till döden, som t ex Huntingtons, vill bara var fjärde person veta om de kommer drabbas. Det visar en opinionsundersökning som utförts på uppdrag av Kulturvetenskapliga institutionen och forskarnätverket Bagadilico vid Lunds universitet.

Nätverket Bagadilico forskar för att utveckla behandlingar mot ärftliga neurologiska sjukdomar som folksjukdomen Parkinsons och Huntingtons, en ovanlig men obotlig sjukdom.  120 forskare och studenter inom medicin, teknik och kulturvetenskap samarbetar.

Opinionsundersökningen genomfördes av kulturvetare för att ta reda på vad allmänheten har för attityder och kunskap när det gäller ärftlighet och genteknik. 1000 personer har deltagit och urvalet är riksrepresentativt. Tidigare har en kvalitetsundersökning med djupintervjuer gjorts med frågor som: ” Skulle du vilja få reda på vilka sjukdomar du riskerar att drabbas av eller föra vidare?  Vilket ansvar anser du att den som bär på anlag för en allvarlig sjukdom har när det gäller risken att föra den vidare till sina barn? Vilket ansvar tycker du den som drabbas av en sjukdom som beror på livsstilen har?

Några av resultaten från opinionsundersökningen:

65 % vill med hjälp av gentest få veta om de riskerar att drabbas av sjukdomar där det finns behandling och möjligen bot.

75% procent vill inte ha information genom ett genetiskt test om det rör sig om en sjukdom som varken går att behandla eller bota.

Yngre är mer positivt inställda till gentester än äldre.

Vid sjukdomar som inte bara är genetiska utan där även livsstilen påverkar, som till exempel cancer,  säger 45% av kvinnorna  att de absolut skulle ändra sin livsstil om de fick information via ett gentest att de har förhöjd risk för en viss sjukdom. Männen är mindre villiga att ändra sina vanor enligt doktorns ordination, för dem är siffran 36%.

Tre av fyra anser att forskningen inom genetiska sjukdomar ska bedrivas huvudsakligen i offentlig/statlig regi. Den yngre generationen, 15-29 år, är mer positiva till privata aktörer, än de äldre.

Mer information;

Susanne Lundin, professor i etnologi

Mobil : 0722101122                                  Mejl: susanne.lundin@kultur.lu.se

Andréa Wiszmeg, forskningsassistent

Mobil:  0739228441                                    Mejl:  andrea.wizsmeg@kultur.lu.se