Mamma kan ha hetat mamma även på stenåldern

I de flesta av världens språk har ett antal basala ord liknande ljud. Till exempel innehåller orden för mamma och näsa ofta ”m” och ”n” i varje språk.

 – Mamma har troligen hetat mamma redan på förhistorisk tid och sen har det bara fortsatt på det sättet, säger Gerd Carling, språkvetare och en av forskarna bakom en ny studie om varför vissa ord i många språk låter och betyder samma sak som under stenåldern.

Ett flertal oberoende studier har visat att det finns ungefär 30–40 basala ord med samma språkljud som återkommer i de flesta av jordens språk. Det är ord som till exempel ”mamma”, ”näsa”, som innehåller ljuden m och n eller ”knä”, som innehåller k.

Det vanligaste är att språkljud ändrar sig över tid och inte bryr sig inte om vad ordet betyder som till exempel att frater på latin motsvarar broder på svenska. Den nya studien gjord av forskargruppen vid Lunds universitet kan förklara varför våra mest basala ord inte följer samma språkevolution.

–  Vi fann att i de basala orden, med en koppling mellan ljud och betydelse, är ljuden stabilare än i andra ord i lexikonet, säger Gerd Carling.

Att ljudformerna är stabila innebär att orden knappt ändrar sig över tid. De har dessutom en tendens att sammanfalla med de ljud som barn lär in tidigast.

 –Hemligheten ligger alltså i barns språkinlärning och dess mekanismer. Det handlar om artikulation, säger Gerd Carling.

Resultatet av studien visade att i alla språk upprätthåller varje generation kopplingen mellan ljud och betydelse i de basala orden och att dessa språkljud generellt sätt är bekvämare att uttala. Barnen fortsätter därför säga orden likadant.

Kontakt:
Gerd Carling, docent i lingvistik, Mobilnr: 070-1739881, e-post: gerd.carling@ling.lu.se. Mer om Gerd Carling: https://www.sol.lu.se/person/GerdCarling/

Niklas Erben Johansson, PhD i allmän språkvetenskap, Mobilnr: 0709164441, e-post: niklas.erben_johansson@ling.lu.se. Mer om Niklas Erben Johansson: https://www.sol.lu.se/person/NiklasJohansson

Faktarutor:

mamma, pappa
hit, dit
jag, du, vi
aska, blåsa, moln
näsa, bröst, ben, hud, knä, öra, tunga, horn
hosta, nysa
gapa, gäspa
ljus, mörk, vit, röd
stor, liten, vid, rund, kort, sträv

Så här gjordes studien

Studien samlade 344 basala ord i 274 språk från olika familjer i hela världen. I 40 av dessa ord återfanns sammantaget 120 universella kopplingar mellan ljud och betydelse. Sedan faställdes språkljuds stabilitet över tid genom att analysera ett dataset med 1016 basala ord i 107 Eurasiska språk. Till detta samlade studien ett dataset med vilka språkljud barn lär sig tidigare och senare, när de börjar prata. Då dessa tre set korrelerades visade det sig att de ljud som förekom i de universella kopplingarna var överrepresenterade både bland de ljud som var mest stabila över tid och de ljud som barn lärde sig tidigast.

Länk till forskningsartikeln:
https://royalsocietypublishing.org/doi/10.1098/rstb.2020.0190#

Gisela Lindberg
Kommunikationsansvarig
Humanistiska och teologiska fakulteterna
Lunds universitet
046-222 72 33, gisela.lindberg@kansliht.lu.se