Månadens doktorsavhandlingar i naturvetenskap

Strålningsdoser och genterapi. Tjuvparningar och svampangrepp. Sovande flygning och hoppande gener. Här presenteras populärvetenskapliga notiser om januari månads naturvetenskapliga avhandlingar från Lunds universitet.

Molekylär budfirma i genterapins tjänst Genterapi är en lovande behandlingsmetod mot vissa sjukdomar som har uppstått på grund av att en gen har skadats eller saknas. Behandlingen går ut på att tillföra cellen en ny och frisk DNA-sekvens som motsvarar den skadade eller saknade genen. Men för att en sådan ny gen ska kunna föras in i cellen behövs en så kallad vektor, ett slags transportmedel som binder fast och skyddar genen under resan in genom cellens hölje. Kemisten Marie-Louise Ainalem har i sitt avhandlingsarbete undersökt vilka framtidsmöjligheter det finns inom genterapin för en specifik sådan vektor, som kallas dendrimer. Marie-Louise Ainalem har bland annat visat mekanismen för hur DNA kan packas med hjälp av dendrimerer så att DNA kan transporteras genom cellens hölje. Avhandling vid: Kemiska institutionen, avdelningen för fysikalisk kemi Titel: Controlling DNA Compaction and the Interaction with Model Biomembranes. Författare: Marie-Louise.Ainalem@fkem1.lu.se Handledare: Tommy.Nylander@fkem1.lu.se Rätt behandlingsdos vid cancer Vissa typer av cancer kan behandlas med radionuklidterapi. Vid behandlingen ansamlas ett radioaktivt läkemedel i kroppens vävnader, och cellerna bestrålas. Eftersom även friska vävnader påverkas är det viktigt att kunna beräkna minsta möjliga behandlingsdos. Därför ger man först en spårdos och mäter fördelningen i kroppen med en gammakamera. I sin avhandling har sjukhusfysikern David Minarik förbättrat tekniken att bearbeta och korrigera dessa mätningar. Avhandling vid: Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för medicinsk strålningsfysik Titel: Activity quantification based on Bremsstrahlung scintillation camera imaging for absorbed dose assessment. Application to 111-Indium/90-Yttrium Radioimmunotherapy. Författare: David.Minarik@med.lu.se Handledare: Michael.Ljungberg@med.lu.se Katarina.Sjögreen_Gleisner@med.lu.se Vänligt sinnad svamp hjälper växter att försvara sig Vad händer egentligen när gynnsamma svampar som Trichoderma möter växter? Det vet växtbiologen Mari Aidemark, som har studerat ämnet alamethicin. Detta ämne utsöndras av Trichoderma-svampen och skapar små porer i cellmembranet hos växtcellerna. Genom porerna kan molekyler läcka ut. Normalt skulle detta döda cellerna. Men svampen producerar även enzymet cellulas. I sin avhandling visar Mari Aidemark att Trichoderma-cellulaset höjer växtens försvar genom att förändra membranets sammansättning så att porbildningen försvåras. Svampens påverkan på växtens rötter gör därför växtcellerna resistenta mot alamethicin, samtidigt som sjukdomsalstrande svampar och bakterier i rotmiljön runtomkring fortfarande kan dödas av detta ämne. På så sätt hjälper Trichoderma-svampen växterna i deras försvar mot sjukdomsalstrande mikroorganismer. Avhandling vid: Biologiska institutionen, växtbiologi Titel: Trichoderma viride alamethicin and plant cells. Action, response and resistance. Författare: Mari.Aidemark@cob.lu.se Handledare: Susanne.Widell@cob.lu.se Lukten av rovfisk leder till fler tjuvparningar Ekologen Sanna Harris har i sitt avhandlingsarbete studerat hur bytesdjur kan ändra beteende när risken för att bli uppäten ökar. Bland annat har hon undersökt om bytesdjuren enbart med hjälp av lukten kan avgöra hur farligt ett rovdjur är. Till sin hjälp för olika experiment har hon använt dels guppyfiskar, dels sötvattensgråsuggor. Exempelvis visar det sig att guppyfiskarna bildar tätare stim när de känner lukten av rovfisk. Hannarnas parningsbeteende blir samtidigt kraftigt förändrat, med färre uppvisningar för att imponera på honorna. Istället försöker hannarna simma rakt på honorna och tjuvpara sig. Sanna Harris har också studerat skillnader i hur riskbenägna olika individer är i farofyllda miljöer. Sådan forskning kring djurs personligheter har ökat markant de senaste tio åren. Avhandling vid: Biologiska institutionen, zooekologi Titel: Behaviour under predation risk – antipredator strategies, behavioural syndromes and sex-specific responses in aquatic prey. Författare: Sanna.Harris@zooekol.lu.se Handledare: Lars.Pettersson@zooekol.lu.se Hoppande gener ny upptäckt bland gräs Genetikern Pernilla Vallenback har undersökt hur gener kan överföras mellan olika arter i växtvärlden. Hon har i sitt avhandlingsarbete studerat det vanliga gräset fårsvingel. Hos denna gräsart finns en särskild gen i en extra upplaga; man skulle kunna tro att det rör sig om en ren kopiering av originalgenen. Men Vallenbacks forskning visar att den aktuella extragenen istället måste ha kommit in i fårsvingelgräsets arvsmassa från en helt annan art tillhörande släktet gröe. Forskningsresultaten visar att denna genöverföring är det första säkra exemplet på en hoppande gen mellan två gräsarter. Avhandling vid: Biologiska institutionen, genetik Titel: Horizontal Gene Transfer in Plants – The Story of PgiC2. Författare: Pernilla.Vallenback@cob.lu.se Handledare: Bengt_Olle.Bengtsson@cob.lu.se Tornseglarens flykt filmad Hur går det till när fåglar flyger? Det är först under senare tid som man med hjälp av nya metoder kan börja besvara frågan. Nu finns teknologin för att i detalj se hur olika fåglar rör sig och hur vingarna ger lyftkraft. I en vindtunnel har ekologen Per Henningsson studerat luftvirvlarna som bildas vid tornseglarens flykt. I det fria har han följt dem under höst- och vårflytt med hjälp av målsökande radar och under sommarens spelflykt med stereofilmning. Under höstflytten och när fåglarna sover i luften (!) tar denna snabba luftakrobat det ganska lugnt. Under spelflykten däremot flyger den betydligt fortare än andra jämnstora fåglar. I sin avhandling visar Per Henningsson också att tornseglaren korrigerar inte bara flygriktning, utan även sin hastighet, för att inte blåsa ur kurs under flytten. Avhandling vid: Biologiska institutionen, teoretisk ekologi Titel: Always on the wing. Fluid dynamics, flight performance and flight behavior of common swifts. Författare: Per.Henningsson@teorekol.lu.se Handledare: Anders.Hedenstrom@teorekol.lu.se

Taggar: