Månadens doktorsavhandlingar i naturvetenskap

Proteiner som råkar ut för kortslutning. Proteiner som slösar energi. Proteiner som utgör inbäddade transportkanaler. Med andra ord, proteiner för hela slanten denna månad. Här presenteras maj månads naturvetenskapliga avhandlingar från Lunds universitet.

Rödfärgat protein underlättar studier Komplex I är en av de viktigaste maskinerna i kroppens celler. Dess uppgift är att omvandla energin i maten till energi som kan användas när man exempelvis vill röra muskler för att gå eller springa. Komplex I-maskinen består av en stomme av protein, men den innehåller också järn, svavel, flavin och kinon, som gör att en elektrisk ström från förbränningen kan ledas genom maskinen. Vid fel i Komplex I kan det uppstå kortslutning och produktion av syreradikaler, med flera allvarliga sjukdomar som följd, exempelvis Parkinsons, Alzheimers, ALS och Huntingtons sjukdom. Biokemisten Maria Trane har i sitt avhandlingsarbete skapat så kallade fusionsprotein som gör det avsevärt mycket lättare att studera Komplex I i framtiden, för att kunna ta reda på hur maskinen fungerar i minsta detalj. Genom att haka på ett nytt protein, ett cytokrom som ger en vackert röd färg, har Maria Trane lyckats göra hela Komplex I-maskinen och dess mindre proteindelar synliga till och med för blotta ögat. Avhandling vid: Kemiska institutionen Titel: The Membrane-Spanning Domain of Complex I Investigated with Fusion Protein Techniques. Författare: Maria.Trane@biochemistry.lu.se Handledare: Cecilia.Hagerhall@biochemistry.lu.se Märklig energislösare räddar växterna Både djur och växter använder sig av ATP-molekyler för att lagra energi i en smidig form inne i kroppen. Men vid tillverkningen av ATP-molekylerna sker något till synes märkligt hos växterna, till skillnad från hos exempelvis däggdjur. En typ av proteiner avger nämligen energi som värme istället för att bidra till ATP-produktionen. Detta framstår som energislöseri och kan tyckas vara en onödig process. Växtbiologen Sabá Wallström har undersökt vad denna process gör för nytta hos växterna. Resultaten tyder på att de energislösande proteinerna kan vara av värde genom att de minskar antalet av vissa ämnen som annars kan råka bli för många när växten blir träffad av ett överskott av solljus. Eftersom växter inte kan flytta på sig under ogynnsamma förhållanden måste de kunna anpassa sig till alla möjliga omständigheter. De energislösande proteinerna kan vara ett sådant knep som hjälper växterna att kontrollera sin tillvaro där de står fastfjättrade i marken utan möjlighet att fly. Avhandling vid: Biologiska institutionen Titel: Alternative pathways in the plant respiratory chain – transgenic analyses of type II NAD(P)H dehydrogenases. Författare: Saba.Wallstrom@cob.lu.se Handledare: Allan.Rasmusson@cob.lu.se Dolda kanaler transporterar smitta Allt levande består av celler. Varje cell har ett hölje som kallas cellmembran. I detta membran sitter olika proteiner inbäddade och fungerar som ett slags kanaler mellan cellens inre och dess utsida. Med hjälp av proteinerna i membranet kan alltså cellen kommunicera och utbyta ämnen med sin omgivning. Många av dessa proteiner är viktiga att studera eftersom de utgör måltavla för olika läkemedel. En del membranproteiner transporterar vätejoner genom cellens hölje. Dessa proteiner är ofta med i olika sjukdomsbilder. Biokemisten Thom Leiding har i sitt avhandlingsarbete använt en vätejonkanal från ett influensavirus för att undersöka hur det specifika proteinet fungerar. Med hjälp av just detta protein kan viruset infektera sin värd. Om man kan stoppa proteinets funktion kan virusets smitta förhindras. Avhandlingsarbetet har bidragit till en bättre förståelse för hur effektivt vissa läkemedel bromsar eller helt stoppar transporten genom dessa proteiner. Avhandling vid: Kemiska institutionen Titel: Probing Proton Translocation in Influenza A/M2 Proteoliposomes – A Systematic Approach to Membrane-Protein Reconstitution. Författare: Thom.Leiding@biochemistry.lu.se Handledare: Sindra.Peterson_Arskold@biochemistry.lu.se

Taggar: