Många orsaker bakom förstörelsen av Amazonas

Amazonas dör av tusen nålstick. Bränderna som nu härjar måste sättas i en kontext av avskogning för storskaligt jordbruk, illegal skövling, mineralutvinning, Bolsonaros politik och vår destruktiva samhällsekonomi. Det menar Amazonasexperten och hållbarhetsforskaren Torsten Krause vid Lund University Centre for Sustainability Studies.

– Så länge länder har en ekonomi som gynnar ett destruktivt jordbruk, storskaliga sockerrörsodlingar för biodiesel och utvinning av mineraler i Brasilien kommer det att vara mer lönsamt att hugga ner skog än att bevara den, säger han.

Det sägs att Amazonas närmar sig en ”tipping point” där regnskogen försvinner oavsett vad vi människor gör. Vad innebär det? Dör skogen även om man slutar skövla eller vad menas?

Man kan prata om olika tipping points. Det finns vetenskapliga scenarier som visar att om en tillräckligt stor del av regnskogen försvinner på grund av bränder eller avskogning kommer det att skapa ekologisk ond cirkel där regnskogen förändras eftersom det blir mindre nederbörd. Så skogen dör inte, utan den förändras och blir till savann istället. 

En annan tipping point är klimatförändringarna. Ett varmare klimat skapar större risk för bränder, som i sin tur förstör mer regnskog. Mindre regnskog producerar mindre regn och spär på risken för fler bränder. Det blir en negativ spiral. 

Så jag skulle säga att framtidens klimatförändringar i sig själv är kraftfulla nog att trigga s.k. tipping points, men att mänsklig aktivitet nu driver på takten i förändringarna.

Antalet skogsbränder i Brasilien sägs ha ökat med 84 procent sedan förra året. Vad har gjort att det har ökat så fort på bara ett år?

Den stora ökningen beror på Bolsonaros politik, han har tex dragit in stöd till statliga organisationer som arbetar med naturvård och för att motverka skövling. Han har aktivt uppmuntrat avverkningen av regnskog. Det utnyttjas av både landägare och personer som bränner av skog illegalt. 

Detta är den första torra perioden efter det att han tog makten så det är därför ökningen av bränder sker just nu. Jordbrukare vill bränna skog inför nästa skördeperiod eftersom näringen från den avhuggna skogen går ner i jorden om den får ligga kvar på marken.

Det är viktigt att sätta bränderna i en kontext. Amazonas har också stora problem med illegal skogsskövling, där vissa träd huggs ner för sitt ekonomiska värde, och mineralutvinning. Timmer från olika träd i Amazonas är väldigt eftertraktat pga. sin hårdhet eller andra kvaliteter. Många tar nu chansen att bränna ner områden där vissa träd ändå har blivit nerhuggna. Dessutom bränns det också skog i Bolivia, Peru, och Colombia. Bränder och avskogning är ett problem i hela Amazonasregionen, inte bara i Brasilien. 

Jag skulle säga att Amazonas är utsatt för tusen nålstick. Vi måste diskturera hela problematiken, inte bara bränderna. Det är viktigt att framhålla att ursprungsbefolkningar är extremt sårbara och utsatta, att företag utnyttjar det politiska läget och att den lokala (och nationella) politiken är extremt korrupt, vilket betyder att rättsväsendet är svagt i de länder som omfattar Amazonasregionen. Om man tittar på Venezuela så är det mycket tydligt just nu, det händer mycket där som vi inte har så mycket information om.

Att regnskogen förstörs är inte bara ett problem för Sydamerika, utan för hela världen. Kan man förklara på vilket sätt?

Regnskogen är viktig för att stabilisera klimatet globalt eftersom skogen lagrar koldioxid och producerar syre. När skogen brinner ner eller skövlas släpps koldioxid ut i atmosfären och bidrar till den globala uppvärmningen. Regnskogen är också viktig för den biologiska mångfalden, många arter är redan hotade eller regionalt utdöda. Eftersom regnskogen är så stor vet vi inte vad vi löper risk att förlora. På ett lokalt plan är ursprungsbefolkningen hotad. 

Vilka djur drabbas av bränderna och avskogningen? 
Det största landlevande djuret i Brasilien är tapiren. Tapirer är väldigt viktiga för regnskogens överlevnad eftersom de sprider frön och samtidigt rör sig över stora områden. Men nu när det brinner och skogen skövlas hotas tapirens överlevnad. Det glöms ofta bort att djur har en nyckelroll för regnskogens naturliga förnyelse, t.ex. djur som apor och fåglar. I slutändan har alla djur en nyckelroll i ekosystemet, men ibland har vi inte förstått det. Försvinner djuren hotas regnskogen på lång sikt, även om själva träden bevaras.

Detta är en utveckling som också drivs på av Brasiliens planer att bygga vattenkraftverk i området eftersom det blir mindre yta för djuren att röra sig på. Men mindre regnskog betyder mindre regn och mer sediment i floderna eftersom skogen binder jord. Det kan påverka vattenkraftverken och själva det jordbruk som nu driver avskogning och bränder, vilket i slutändan får negativa konsekvenser för Brasiliens ekonomi. 

Kan man göra något för att stoppa denna utveckling?
Klimatförändringarna kommer att påverka regnskogen oavsett vad vi gör. I dag vet vi inte riktigt hur men det kommer att ske en förändring, vad gäller El Niño, temperatur och nederbördsmönster, vilket på sikt kommer att vara negativt för Amazonasskogen, det regnbevattnade jordbruket i Brasilien och slutligen samhället.

I dag pekar alla fingrar på Bolsonaro, men vi måste se till oss själva, hur konsumerar vi? Så länge samhällen i USA, EU och Kina (som är huvudimportör av Brasilianska produkter, som t-ex- kött och soja) har en samhällsekonomi som gynnar ett destruktivt jordbruk, storskaliga sockerrörsodlingar för biodiesel och utvinning av mineraler i Brasilien kommer det att vara mer lönsamt att hugga ner skog än att bevara den.

Du behöver inte äta kött från Brasilien för att vara en del av problemet. Soja som odlas i Brasilien är foder för boskap i många EU-länder, USA och Kina. Så om du äter kött och mejeriprodukter från länder som Irland och Danmark bidrar du på ett sätt till avskogningen. 

Sedan tycker jag att vi ska våga prata om den motsättning som finns i att länder som tex Norge, som ger betydande stöd till projekt som har som syfte att bevara regnskogen, samtidigt har ett stort ekologist fotavtryck vad gäller landets utvinning av olja.

Det är en stor omställning som krävs på alla samhällsnivåer. Samtidigt kan Sverige sätta mer press på Brasilien än vad vi gör idag. Det återstår nu att se om Bolsonaros löften om nolltolerans mot avverkningen av skog i Amazonas infrias och om militären lyckas stoppa bränderna.

 Kontakt:
Torsten Krause
torsten.krause@lucsus.lu.se
Tel: +46 73 423 94 15 

Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och 7 600 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.