Manlig doft driver fjärilens evolution

Report this content

Fjärilshanar luktar olika beroende på sin ålder, och franska hanar av majsmott luktar dessutom annorlunda än sina artfränder i exempelvis Ungern. Kanske kan dessa doftskillnader bidra till att skapa nya arter. Det visar en färsk undersökning från Lunds universitet.

Det är sedan tidigare känt att doftämnen, så kallade feromoner, kan spela stor roll i djurens sexliv. När en insektshona vill locka till sig en hane för att para sig sänder hon ut doftämnen som hanarna kan uppfatta på långa avstånd. Men även hanar har dofter som i olika grad tilltalar honor. Ekologer vid Lunds universitet har sedan många år en omfattande forskning kring just hur djur, av båda könen, använder feromoner. Doktoranden Jean-Marc Lassance och professor Christer Löfstedt på avdelningen för kemisk ekologi har i en ny undersökning studerat hur feromoner påverkar valet av partner hos en fjärilsart som heter majsmott.

Majsmott är små fjärilar med ett vingspann på 2-3 centimeter. Arten har en naturlig utbredning i södra och mellersta Europa, men har även påträffats i Sydsverige. Den är ofta ett svårt skadedjur, särskilt på majs. Genom att förstå dess livscykel och hur den förökar sig, och med hjälp av artens egna doftämnen istället för kemiska gifter, kan man minska skadorna på grödan.

Men forskningen kring majsmotten har även fått Lassance och Löfstedt att fundera kring om doftämnena bidrar till utvecklingen av nya arter. De båda Lundaforskarna har analyserat doftämnenas sammansättning och även arvsmassan hos fjärilshanar från bland annat Frankrike, Ungern och Slovenien och upptäckt att hanarnas feromoner skiljer sig åt. De manliga majsmotten i Frankrike luktar annorlunda än fjärilshanarna i Ungern.

Lundaforskarna har visat att honorna via doftämnena kan urskilja var hanarna kommer ifrån, deras ålder och kanske även hur bra gener de har vad gäller parning och förökning. Lassance och Löfstedt menar att feromonskillnader kan vara en kraft som driver evolutionen bland fjärilar. Honorna bland de undersökta majsmotten verkar föredra äldre hanar som producerar ett särskilt, typiskt feromon. Detta partnerval ökar isoleringen mellan majsmott från olika områden, vilket i sin tur kan driva på utvecklingen mot att det skapas nya arter.

– Våra forskningsresultat kan ändra förståelsen för doftämnenas roll i arters utveckling, säger Jean-Marc Lassance. Vi visar hur hanars och honors doftproduktion styrs av samma gener och hur de använder liknande feromoner i en kemisk dialog under parningen.

Forskarnas undersökning publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften BMC Biology, http://www.biomedcentral.com/1741-7007/7/10

För mer information kontakta Jean-Marc Lassance tel 046-222 20 84 eller Christer Löfstedt, tel 046 – 222 93 38 (jean-marc.lassance@ekol.lu.se eller christer.lofstedt@ekol.lu.se)

Taggar:

Prenumerera

Media

Media