Miljönyttan av ekologisk odling beror på det omgivande landskapet
Att odla ekologiskt i stället för konventionellt kan gynna den biologiska mångfalden, men spelar det någon roll var man odlar ekologiskt? Enligt en studie från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet och AgriFood Economics Centre vid Lunds universitet och SLU är svaret på frågan ja. Studien visar nämligen att ekologisk odling kan gynna mångfalden av växtarter till en lägre kostnad i områden med få eller inga naturbetesmarker.
– En viktig förklaring till våra resultat är att ekologisk odling bidrar mer till den biologiska mångfalden på platser där det sedan tidigare finns relativt få arter, säger William Sidemo Holm, utredare vid AgriFood.
Eftersom lönsamheten vid ekologisk odling ofta är lägre än vid konventionell odling, kan lantbrukare få en miljöersättning för att odla ekologiskt. Ersättningens storlek påverkas inte av områdets produktivitet. Detta är ett problem, enligt William Sidemo Holm:
– Det leder till att få odlar ekologiskt i mer produktiva områden där konventionell odling är jämförelsevis lönsamt. Samtidigt är det just i dessa områden som ekologisk odling kan göra störst nytta då mängden naturbetesmarker ofta är låg, säger William Sidemo Holm och tillägger:
– Vår studie visar behovet av att utforma styrmedel som gör det gynnsamt för lantbrukare i landskap med få naturbetesmarker att odla ekologiskt.
Studien visar också att kostnaden för att öka antalet arter med hjälp av ekologisk odling ökar allteftersom en större areal i ett område redan brukas ekologiskt. Detta beror på att de arter som gynnas mest av ekologisk odling redan har tillkommit, och att vinstbortfallet ökar i takt med att mer produktiv mark måste konverteras till ekologisk. Därför visar studien också att det är viktigt med en geografisk spridning gällande var man odlar ekologiskt.
Studien presenteras i policybriefen ”Ekologisk odling för mer biologisk mångfald – var får man mest för pengarna?” Den bygger på William Sidemo Holms doktorsavhandling på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet och finns att läsa på Agrifoods webbplats: https://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=2068
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Regeringen har beslutat att de båda universiteten ska utföra analyser och utvärderingar som berör jordbruk, fiske, livsmedel och landsbygd.
Kontakt
William Sidemo Holm
Doktor i miljövetenskap
Utredare vid AgriFood Economics Centre, SLU
william.sidemo.holm@slu.se
046–222 07 82
https://agrifood.se/staffDetail.aspx?fKeyID=1341
Mer om studien
Metoden bygger på att forskarna studerade hur ekologisk och konventionell odling av vall, höstvete, vårkorn, raps, sockerbetor och baljväxter, samt djurhållning på naturbetesmarker, påverkar antalet vilda växtarter och jordbrukarnas vinster. För detta genomförde forskarna en fältstudie där de samlade in data om markanvändning, skörd och antalet växtarter från 19 gårdar (10 ekologiska och 9 konventionella) i Skåne. För att beräkna
effekten på jordbrukares vinst kompletterades fältstudien med jordbruksstatistik från Jordbruksverkets driftsplaneringsprogram Agriwise.
Läs mer om metoden i pdf:en som du hittar via Agrifoods webbplats
Louise Larsson, pressansvarig, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. 046-222 08 44, louise.larsson@ehl.lu.se
AgriFoods verksamhet är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Vi utför analyser och utvärderingar som berör jordbruk, fiske, livsmedel och landsbygd. Verksamheten finansieras av ett särskilt anslag från Näringsdepartementet.
AgriFood Economics Centre är en brygga mellan forskarvärlden och den praktiska politiken. I en komplex och föränderlig värld ger vi beslutsfattare stöd med vetenskapligt underbyggda och oberoende analyser av aktuella frågor. Grunden i verksamheten är policyrelevans, tillförlitlighet och objektivitet.
