Musik – genväg till klassåterresa

Musik och kulturskolornas arbete i grundskolan är underskattat och borde utökas för att nå ut till alla oavsett samhällsklass eller etnisk bakgrund. Det menar musikpedagogen Ylva Hofvander Trulsson vid Lunds universitets musikhögskola som disputerar med en ny avhandling om föräldrar med utländsk bakgrund och deras betydelse för det musikaliska lärandet. De föräldrar hon har mött har gjort en klassresa neråt när de kom till Sverige och för deras barn är musiken ett sätt att klättra upp igen och göra en klassåterresa.​

- Många av de jag intervjuat har gjort en klassresa neråt när de kommit till Sverige, när det gäller arbets- och bostadsmöjligheter, säger Ylva Hofvander Trulsson. Även utbildningsmässigt har barnen i vissa fall fått dåliga förutsättningar för att få en bra utbildning. De har hamnat i områden som kanske inte är likvärdiga med det föräldrarna var vana vid från sina hemländer. Flera av dessa föräldrar var utbildade akademiker, musiker eller musiklärare från sina hemländer, några av dem hade även högskoleexamen från svenska universitet. I Sverige arbetade många i yrken de var överkvalificerade för, taxichaufförer, vårdbiträden och inom industrin var återkommande yrkesgrupper bland föräldrarna.

Det musikaliska lärandet hade en betydelse för de här föräldrarna, för att återvinna förlorat kapital. Musiken fungerar som ett sätt att rekonstruera ett socialt arv och göra en klassåterresa. Musiken beskrivs både som integrerande i det svenska samhället och som ett sätt att knyta starkare band till minoritetsgruppen i Sverige. Musiken har ett viktigt bildningsvärde för de här föräldrarna. Föräldrarna är kritiska till den musikundervisning som bedrivs i de skolor de har erfarenhet av, med undantag från de specialiserade musikklasserna.

Hofvander Trulsson (2004) skrev en magisteruppsats där det konstaterades att musik- och kulturskolornas rekrytering är skev i Malmö utifrån medelinkomst i de olika stadsdelarna, etnicitet och kön. Hon visade att invandrarbarn var underrepresenterade och det gör avtryck även i rekryteringen till musikhögskolorna idag vilket HSV också konstaterade 2005 i en rapport som heter ”Konststudenten sällan från arbetarklasshem”.

Studien från Malmö (2004) visade att musik- och kulturskolan nådde framförallt dem som kom från stadsdelarna med hög medelinkomst och då gällde det både barnen med utländsk och med svensk bakgrund. Det var också en tydlig faktor att de stadsdelar där kulturskolan inte var närvarande rekryterade man heller inte några elever.

Det har inte varit lika naturligt för barn med utomnordisk bakgrund att hitta till musik- och kulturskolorna. Anledningarna till att Hofvander Trulsson (2010) fokuserat föräldrar med utländsk bakgrund är för att forskning visat att föräldrar är viktiga när det kommer till musikaliskt lärande. Föräldrarna är centrala för att barnen ska börja och inte minst fortsätta spela musik. För att initiera, motivera och skapa en kontinuitet i det musikaliska lärandet behövs stöd hemifrån. Dessa föräldrar visade sig ha låg tilltro till den svenska skolan. Ett aktivt fritidslärande var ett sätt att kompensera denna brist i barnens utbildning. Disciplin och bortprioriteringar från kompisar och umgänge var ett av prisen som barnen fick betala. Föräldrarnas utsagor talade för att barnen i perioder kände oro och nedstämdhet hör att uppoffra sina sociala kontakter efter skolan i veckorna som istället ägnades åt övning, lektioner och pianotävlingar. Och andra sidan resonerade föräldrarna, att barnen fick en gedigen musikutbildning.

Ylva Hofvander Trulsson disputerar den 24 sep. kl. 10.00 på Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet.

Hon nås på 040-325416, 0731-549393

Länk till avhandling http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1662979&fileOId=1666479