Myrspov sätter rekord i långdistansflygning
Hur är det möjligt att flyga 1100 mil utan en enda paus? Rekordhållaren i långdistansflygning överträffar alla flygmaskiner som människan hittills byggt. Myrspoven har en mycket låg bränsleförbrukning, men det räcker inte som förklaring till framgångarna.
Varje höst genomför myrspoven sin åtta dygn långa flyttning från Alaska till Nya Zeeland. Fågeln flyger nonstop, utan en enda rast för att vila eller äta. Och när det sedan blir vår flyger myrspoven åter de 1100 milen tillbaka till Alaska. Ekologiprofessorn Anders Hedenström från Lunds universitet har vänt och vridit på orsakerna till att denna fågelart kan flyga så långt utan mellanlandning. Sträckan är dubbelt så lång som andra hittills kända nonstopdistanser för långflyttande fåglar. Hedenström påpekar att myrspoven är vida överlägsen alla flygmaskiner som byggts av människan vad gäller konsten att flyga länge utan paus. Rekordet i långdistansflygning för flygmaskin hålls av QiniteQs Zephyr, en obemannad solcellsdriven farkost. Den kan hålla sig uppe i luften i 82 timmar, alltså ungefär tre och ett halvt dygn, att jämföras med myrspovens flygning på åtta dygn. Men vad är det då som gör att myrspoven klarar av att flyga 1100 mil utan en enda rast? Hur kan dessa fåglar klara sig utan sömn och mat i hela åtta dygn? En förklaring är att de har en ovanligt låg bränsleförbrukning jämfört med andra fågelarter. Anders Hedenström har räknat ut att myrspoven förbrukar 0,41 procent av sin kroppsvikt varje timme under långflygningen. – Denna siffra är extremt låg jämfört med andra flyttfåglar, säger han. Men även andra faktorer spelar in. Det gäller att ha rätt proportioner på kroppsvikt och storlek för att kunna bära tillräckligt med bränsle som räcker för hela flygningen. Bränslet består huvudsakligen av kroppsfett, i viss mån även av protein. Det gäller också att ha en strömlinjeformad kropp så att luftmotståndet minimeras. Ytterligare en framgångsfaktor är flyghastigheten. Myrspoven är en snabb flygare, vilket gör att den kan tillryggalägga långa sträckor inom rimlig tid. Som jämförelse kan nämnas en helt annan långflyttande djurgrupp, ålarna. Dessa djur simmar den långa sträckan på 550 mil mellan Europa och Sargassohavet och lyckas göra detta med en betydligt lägre bränsleförbrukning än myrspoven. Men de håller så låg fart att de aldrig hade kunnat röra sig över jordklotet så ofta som myrspoven gör. Att genomföra myrspovens resa på 1100 mil skulle ha tagit ålarna 345 dygn, konstaterar Anders Hedenström. Fortfarande fattas pusselbitar som kan förklara myrspovens rekordlånga nonstopflygningar. Kan fågelns framgång bero på en särskilt god förmåga att navigera med hjälp av inre kompasser som utnyttjar exempelvis jordens magnetfält? Anders Hedenström konstaterar att det kvarstår en rad spännande frågor kring myrspovens förmåga att inte flyga vilse där uppe i luftrummet. Länk till den vetenskapliga artikeln: http://biology.plosjournals.org/perlserv/?request=get-document&doi=10.1371/journal.pbio.1000362 För mer information, kontakta: Anders Hedenström, professor i teoretisk ekologi Biologiska institutionen, Lunds universitet Tel: 046 – 222 41 42 eller 070 – 689 14 76. Mail: Anders.Hedenstrom@teorekol.lu.se
Taggar:
