Naturresursernas förbannelse: ny forskning om export och skattepolitikens utveckling i Sverige, Norge och Latinamerika
Överdrivet fokus på att beskatta export av råvaror från ett land till ett annat kan få långsiktigt negativa konsekvenser för landets utveckling. Det är en av slutsatserna från ett nyligen avslutat projekt om hållbar utveckling och skattepolitik som har drivits av forskare från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet tillsammans med forskare från Latinamerika.
I mitten av 1800-talet exporterade Norge fisk och Sverige trä. På andra sidan jorden exporterade Peru guano och Chile salpeter. Vrid klockan framåt hundra år och Norge och Sverige har tagit många steg framåt, medan länderna i Anderna har halkat efter. Orsakerna till detta kan vara många, men något som nu har studerats extra i ett internationellt forskningsprojekt är ländernas export av naturresurser och beskattningen av densamma.
– I projektet jämförde vi fem länder som i mitten av 1800-talet hade en liknande utveckling, framför allt när det gäller export av oförädlade naturresurser. Men sen hände något och utvecklingen har som de flesta vet, sett väldigt olika ut, när gäller Chile, Bolivia och Peru kontra Norge och Sverige, säger Cristian Ducoing, forskare i ekonomisk historia och en av författarna till boken Natural Resources and Divergence. A Comparison of Andean and Nordic Trajectories. Han har också skrivit den nya vetenskapliga artikeln Resource abundance and public finances in five peripheral economies, 1850s-1930s, tillsammans med José Peres-Cajías och Sara Torregrosa-Hetland.
”Resursförbannelsen” slår inte alltid in
Något som är centralt i forskarnas projekt är den så kallade ”resource curse”, resursförbannelsen. I tidigare forskning syftar det ofta på att naturresurser kan begränsa den långsiktiga utvecklingen av skattekapaciteten i resursrika länder. I den nya artikeln undersöker forskarna om – och hur – naturresursrikedom leder till skatteberoende. Fem ekonomier jämförs: Latinamerika (Bolivia, Chile, Peru) och Skandinavien (Norge, Sverige) under en period på 90 år, mellan 1850 och 1939.
Samtliga länder var rika vad gäller naturresurser, men för Sverige och Norge minskade beroendet av naturresurser med tiden. Forskarna skapade en ny databas över skattemässigt beroende och fann att det skattemässiga beroendet var lågt i Norge och Sverige, medan det var högt och instabilt i Bolivia, Chile och Peru.
– Vår nya tidsserie över skattemässigt beroende innebär ett stort steg framåt, eftersom ett av problemen med litteraturen om naturresursberoende tidigare har varit att det verkar som att den ekonomiska historien startade på 1970-talet. Men det är inte sant. Vi har nu tagit steget tillbaka till industrialiseringens början på 1850-talet och följt utvecklingen för de här länderna, säger Cristián Ducoing, projektledare för forskningsprojektet och universitetslektor i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Resultaten tyder enligt forskarna på att rikligt med naturresurser inte bör vara mekaniskt kopplat till skatteberoende.
– Vårt arbete tyder på att den skattemässiga resursförbannelsen är mer sannolik i ett ekonomiskt scenario med låg diversifiering, antingen i exportsektorn eller i ekonomin som helhet.
Forskarnas beräkningar visar att medan den relativa andelen naturresursintäkter varierade kraftigt i länderna i Anderna (mellan 10 % och 70 % av de totala löpande intäkterna), översteg den knappt 10 % av de totala löpande intäkterna i de nordiska länderna under hela perioden 1850–1939.
– En slutsats som vi drar är att man kan utveckla sitt land genom naturresurser, men det bör inte vara den enda ekonomiska verksamheten. Ett ensidigt beroende av en naturresurs skapar en mycket hög risk för externa chocker eller skador. Kanske är det bättre att ha en lägre tillväxttakt men med större säkerhet på lång sikt, än när man utnyttjar naturresurser på ett ganska snabbt sätt, där man utvinner alla inkomster man kan, säger Cristián Ducoing.
Lärdomar för nutida resurspolitik
I dag har de två nordiska länderna blivit förebilder i fråga om social välfärd och utveckling, medan Bolivia har hamnat på efterkälken, till och med i jämförelse med vissa av sina latinamerikanska grannar. Chile och Peru hör till de länder som presterar bättre än Bolivia.
– Det här är ett historiskt projekt, men det finns lärdomar för framtiden att dra från detta. Den gröna energiomställningen kräver till exempel naturresurser. Men om man hoppas utveckla sitt land genom att exploatera naturresurser, bör man försöka tillämpa en klok förvaltning av resurserna. Om man ser tillbaka i historien så var ju detta ofta inte fallet. Slutsatsen bör vara att man inte ska lita för mycket på naturresurser för att utveckla ett land. Vi behöver exploatera mineraler, timmer och skog, men detta skapar en skuld till framtida generationer som blir omöjlig att betala om man inte är försiktig, säger Cristián Ducoing.
Läs artikeln: Resource abundance and public finances in five peripheral economies, 1850s-1930s (Resources Policy).
Boken: Natural Resources and Divergence. A Comparison of Andean and Nordic Trajectories. Editors: Cristián Ducoing and José Peres Cajías.
Läs mer
Längre version av det här pressmeddelandet finns på engelska här
Kontakt
Cristián Ducoing
Universitetslektor i ekonomisk historia
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
046-222 03 90
cristian.ducoing@ekh.lu.se
Cristián i LU Research Portal
Språk: Engelska, spanska, svenska
Sara Torregrosa Hetland
Biträdande universitetslektor i ekonomisk historia
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
046-222 46 33
sara.torregrosa_hetland@ekh.lu.se
Sara i LU Research Portal
Språk: Engelska, spanska, svenska, norska
Foto på forskarna finns i LU:s bildbank för fri användning. Se startsidan för inloggningsuppgifter eller kontakta presskommunikatören vid problem.
Mer om projektet
Projektet är ett samarbetsnätverk av forskare i Europa och Latinamerika som syftar till att ta fram högkvalitativa studier av förvaltning av naturresurser inom ramen för hållbar utveckling och att dra lärdomar från framgångsrika länder (som i dag är både rika och rättvisa i jämförande termer) för underutvecklade regioner och utvecklingsregioner. Tanken är att kunna förklara varför länder som är rika på naturresurser har följt en så avvikande utvecklingsväg under de senaste två århundradena.
Bildtexter
Historisk bild från Falu gruva 1898. Foto: Alfred Dahlgren/Jernkontoret
Nutida bild från gruvan Chuquicamata i Chile. Foto: Bruna Fiscuk/Unsplash
Båda bilderna är fria för användning, bildbyline måste anges. Högupplösta versioner finns att hitta via Jernkontorets bildbank samt Unsplash.com.
Louise Larsson, pressansvarig, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. 046-222 08 44, louise.larsson@ehl.lu.se
