Nu går det att mäta hjärnans blodflöde i realtid

Tack vare en ny teknik som forskare i Lund har utvecklat, har det för första gången blivit möjligt att mäta hjärnans blodflöde direkt och kontinuerligt. Tekniken gör bland annat att det blir lättare för läkare att snabbt hitta rätt medicinering för patienter som drabbats av allvarliga skallskador och stroke. Den leder även till att det blir enklare att utforska hjärnans fysiologi. Redan nu har läkarna blivit varse att blodflödet i hjärnan varierar betydligt mer över tid än man tidigare trott.

– För att kunna ställa diagnos och snabbt få återkoppling på om medicineringen är rätt för hjärnan är den här informationen mycket viktigt på en neurointensivvårdsavdelning. Idag görs magnetröntgen och andra undersökningar men dessa är dyra, osäkra, tidsödande och ger enbart information om blodflödet vid undersökningstillfället. Med den här metoden får vi inte bara information om hjärnans blodflöde direkt och hela tiden. Informationen kan också lagras vilket gör att vi lättare kan granska tidigare vårdtillfällen, sammanfattar Peter Reinstrup, läkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Det blir också enklare att forska med den här tekniken. Forskningen och utvecklingen inom skalltrauman och hjärnblödningar som har baserats på cerebralt blodflöde, CBF, som benämningen är på fackspråk, har gått i stå. En viktig anledning är just att det varit så krångligt att fastställa hjärnans blodflöde, vilket mäts i antal milliliter per 100 g hjärna per minut. I normalfallet ligger värdet runt 50. – Om en människa drabbas av skallskada, t ex efter att fallit eller fått ett slag mot huvudet, följer det cerebrala blodflödet ett förlopp där flödet varierar med tiden. Här gäller det för oss att hela tiden parera flödet så att det inte blir för högt, då kan hjärna svullna, eller får lågt, då kan hjärnan få syrebrist, förklarar Peter Reinstrup. Tekniken uppstod som något av en lycklig slump och har utvecklats i samarbete mellan läkare, sjukhusets medicinsk-tekniska avdelning och Lunds Tekniska Högskola. Det började med att läkare uppmärksammade Boris Magnusson, professor i datavetenskap vid Lunds Tekniska Högskola, om problemet. Den matematiska algoritmen för att beräkna blodflödet och hjärnans blodvolym hade Peter Reinstrup och Erik Ryding, läkare vid Karolinska sjukhuset i Solna, utvecklat under de senaste fyra - fem åren. Men de saknade ett sätt att exportera och visa upp patientdata om blodflödet. De hade bland annat tagit hjälp av IT-konsult, men utan framgång. Önskemål om en teknisk lösning har funnits ända sedan 2002. Boris Magnusson lät två studenter i Datavetenskap respektive Teknisk fysik, Karl Kullberg och Nick Bosma, titta närmare på problemet. I ett gemensamt examensarbete lyckades de i samarbete med Jimmy Johansson vid sjukhusets avdelning för Medicinsk Teknik att utveckla ett dataprogram som kunde hämta och korrelera den befintliga informationen om hjärnans tryck med information om blodvolym och blodflödet för varje hjärtslag. Nu står en dator på fönsterkarmen i patientrummen på Neurointensivvårdsavdelningen i Lund. En patentansökan ligger inne och på sikt är förhoppningen att metoden integreras med befintlig utrustning, vilket gör att den även kan komma andra sjukhus till godo. För mer information, kontakta Boris Magnusson, professor i Datavetenskap, 046-222 80 44, Boris.Magnusson@cs.lth.se, Peter Reinstrup, läkare vid neuro-intensivvårdsavdelningen i Lund, 046-17 42 23, peter.reinstrup@skane.se Jimmy Johansson, Medicinsk Teknik, 046-17 10 67, jimmy.johansson@skane.se, Karl Kullberg d03kk@student.lth.se, 073-433 56 78 Nick Bosma f04nb@student.lth.se. Bildtext Exjobbarna som löste problemet: Karl Kullberg, datavetenskap och Nick Bosma, Teknisk fysik. Båda tar snart examen från Lunds Tekniska Högskola, men har redan fått jobb i ett projekt för att vidareutveckla metoden att visa hjärnans blodflöde i realtid. Projektet finansieras av Vinnova och drivs gemensamt av institutionen för Datavetenskap vid LTH och sjukhuset i Lund. Där kommer de även att studera andra medicin-tekniska system och hur de kan integreras på ett smidigt sätt.