Ny avhandling: samhället måste göra mer för att stötta den enskilde att hantera klimatförändringarnas effekter

Ett förändrat klimat innebär att vi medborgare kommer att behöva ta mer ansvar för att skydda oss själva och vår egendom vid extrema väderhändelser. Samtidigt finns det stora skillnader mellan oss vad gäller resurser och förmåga att göra detta. En ny avhandling från Lunds universitet menar att det är hög tid att börja prata om den enskildes roll även när det gäller effekternaav klimatförändringar.

– Samhället har varken mandat eller kapacitet att hjälpa alla när ett kraftigt skyfall eller en översvämning inträffar. Tvärtom har till exempel fastighetsägare ett stort ansvar att minska risker på egen tomt enligt nuvarande lagstiftning. Ökad förekomst av extremväder innebär därför att medborgare kommer att behöva ta mer ansvar för att skydda liv och egendom, utan att det för den sakens skull har skett en förändring av lagar och regler, säger Ebba Brink, forskare vid Lund University Centre for Sustainability Studies.

I sin avhandling har hon studerat hur olika förhållanden kan påverka medborgarnas förmåga att förebygga och hantera väderhändelser som skyfall och översvämningar. Sådana förhållanden kan omfatta bostadsområdens geografiska förutsättningar att klara kraftiga regn, kommunens arbetssätt, samt individuella faktorer som ekonomi och sociala nätverk. Hon har även tittat på hur kommunerna kan engagera medborgare i arbetet med att klimatanpassa städerna.

En del i avhandlingen berör skyfallet i Malmö i augusti 2014. På 24 timmar föll 100 mm regn, något som kostade Malmö stad över 100 miljoner kronor, och som resulterade i mer än 4,400 skadeersättningsanspråk. Skyfallet ledde till att larmnumret 112 mer eller mindre blev blockerat, ofta av personer vars liv eller egendom inte var i allvarlig fara. På grund av detta fick människor bosatta i de mest drabbade områdena initialt ingen hjälp, utan fick själva ansvara för sin evakuering.

– Skyfallet i Malmö visar tydligt att dålig beredskap hos gemene man kan gå ut över samhällets förmåga att skydda viktig infrastruktur och att hjälpa de mest riskutsatta. Det visar också att personer som bor i områden som är sårbara för översvämningar och kraftiga regn riskerar att få bära en oproportionerligt stor börda framöver.

Antalet översvämningar kommer att öka

När antalet drabbade av stormar och översvämningar ökar kan kommuner som Malmö tvingas tolka lagar och regler striktare, vilket gör att det kan bli svårare att få ersättning från kommunen. Samtidigt kan det vara en utmaning för enskilda medborgare att själva förändra sin situation. I fallet med skyfall handlar det ofta om stora mängder vatten som har sitt ursprung i andra områden. Det kan även bli svårt att teckna hemförsäkring eller sälja sin bostad i ett område som drabbas av återkommande översvämningar. Oro inför framtiden var en gemensam nämnare hos drabbade Malmöbor som intervjuades i studien.

En annan försvårande omständighet är att städernas bebyggelse i sig ökar risken för framtida översvämningar. Det beror på att asfalt och betong inte kan absorbera regnvatten i samma utsträckning som gröna ytor. 

Står vid vägskäl

– Enligt mig står vi vid ett vägskäl. Kommunerna kan inte själva vända den här utvecklingen, men de kan sätta in åtgärder för att fördela ansvaret för klimatanpassning jämnare. Det kan handla om att ställa högre krav på att markägare som inte själva är riskutsatta fördröjer regnvatten på sin tomt. Det är inte rimligt att förutsättningarna att skydda sig mot klimatolyckor ska skilja sig så mycket åt mellan olika individer och bostadsområden, säger Ebba Brink.

Åtgärderna måste ske parallellt med att man arbetar mer aktivt med att involvera andra typer av aktörer för att klimatanpassa städerna enligt Ebba Brink. Privata fastighetsägare, fastighetsbolag som tillhandahåller hyresrätter, bostadsrättsföreningar, samt Svenska kyrkan och Akademiska Hus – som är stora mark- och fastighetsägare i Skåne – är några exempel.

– Det finns ett regelverk för hur man ska ta hänsyn till klimatrisker vid nybyggnation men inte så mycket reglering kring redan existerande bostadsområden. Sådana åtgärder är ofta dyrare och kräver engagemang eller medgivande från boende och fastighetsägare. Här skulle man kunna arbeta mer aktivt med att göra bostadsområdena bättre rustade för att klara klimatförändringar, exempelvis genom att installera pumpar och bakvattenstopp, anlägga nedsänkta översvämningsytor och öka mängden grönska. Malmö stads och VA Syd:s kampanj ”Tillsammans gör vi plats för vattnet” utgör ett positivt exempel.

Behövs ökad kunskap

Samtidigt efterlyser hon mer kunskap om vilka förutsättningar som finns hos olika medborgargrupper att hantera extrema väderhändelser. Innan sommarens värmerekord har det till exempel pratats mycket litet om hur samhället påverkas av extrem hetta, trots att forskning länge visat att det är den typ av klimateffekt som orsakar flest dödsfall i Sverige. Ebba Brink menar att kritisk granskning av hur samhället brustit under tidigare extremväder har en viktig roll att spela jämte prognoser om framtida klimat, men varnar samtidigt för att fastna i beskyllningar.

– Det handlar om svårigheter som både kommuner och enskilda kommer att stå inför. Det är oproduktivt att peka finger. Vi behöver hitta långsiktiga lösningar tillsammans med de aktörer som har relevanta erfarenheter och möjligheter att agera. Det inkluderar i högsta grad medborgare, avslutar hon.

Kontakt:
ebba.brink@lucsus.lu.se (maila gärna i första hand)
Telefonnummer: 046-222 80 82 

Ladda ner Ebba Brinks avhandling: ‘Adapting Cities : Ecosystem-based approaches and citizen engagement in municipal climate adaptation in Scania, Sweden’

Malmö och VA Syd:s informationskampanj: ”Tillsammans gör vi plats för vattnet” https://platsforvattnet.vasyd.se/

Ebbas avhandlingsarbete har varit en del i ett större forskningsprojekt om hållbar omställning för klimatanpassning av städer som har fokuserat på Sverige och Tyskland (engelsk titel: Increasing Societies’ Adaptive Capacities to Climate Change: Distributed Urban Risk Governance for Achieving Sustainable Transformation and Resilience of Cities, se https://lucsus.prodwebb.lu.se/research/urban-governance/urban-transformation)

Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 42 000 studenter och 7 400 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. 

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera