Ny avhandling om makten över miljöpolitiken
I Sverige tror vi ofta att vi är världsledande när det gäller miljöfrågor. Det finns en slags självgodhet som gör att vi inte ser att vi faktiskt kan lära av andra länder. Det menar Anna Kaijser som har lagt fram en avhandling vid Lunds universitet om miljödebatten i Bolivia, ett land som utmärkt sig för att inta en radikal position i miljöförhandlingar.
När Evo Morales kom till makten i Bolivia år 2006 som landets första president med bakgrund i ursprungsbefolkningen så utlovade han en radikal omställning av politiken. Detta kom bland annat att sätta sin prägel på miljöpolitiken.
I klimatförhandlingarna i Köpenhamn 2009 utmärkte sig Bolivia för att inta en antikapitalistisk position. Man menade att man aldrig kommer att få stopp på klimatförändringarna inom det rådande systemet, att en total omställning mot ett system som inte styrs av kapitalismens principer är nödvändig. Istället föreslog man en alternativ väg, grundad på andinsk ursprungskultur.
- Evo Morales starka engagemang och position har gjort att miljöfrågorna har fått en lokal förankring som miljörörelsen i den rika världen bara kan drömma om, säger Anna Kaijser och berättar om radikal lagstiftning i Bolivia som skyddar ”Moder Jords” rättigheter.
Reaktionerna på Evo Morales utspel tydliggjorde att det är västvärlden som bestämmer spelreglerna för hur miljöpolitik ska bedrivas: Det måste ske inom rådande kapitalistiska system. Det anses otänkbart att ens titta på andra alternativa lösningar, menar Anna Kaijser.
- I Sverige sträcker sig diskussionen om miljövänlighet till att sopsortera, köra miljöbil och installera jordvärme, säger hon. Däremot är det nästintill tabu att börja lägga sig i den enskildes köttkonsumtion eller Thailandsresa.
På senare år har dock verkligheten sprungit ikapp Evo Morales. Han har tvingats ge avkall på sin miljövänliga diskurs och av ekonomiska skäl öka exploateringen av gas, mineraler och andra naturresurser. Dessutom förlorade han i trovärdighet i mångas ögon när han tillät ett motorvägsbygge genom naturreservatet Tipnis. En bred folklig protest har skett i protest mot detta beslut, och Tipnis har fått stor symbolisk betydelse inom Bolivias växande miljörörelse.
Anna Kaijser disputerade nyligen inom ämnet hållbarhetsvetenskap med avhandlingen Who is Marching for Pachamama? An Intersectional Analysis of Environmental Struggles in Bolivia under the Government of Evo Morales.
Hon nås för intervjuer på 070-727 56 79, anna.kaijser@lucsus.lu.se
Ulrika Oredsson Pressansvarig, Lunds universitet 046-222 70 28, 0701-47 27 40
Lunds universitet grundades 1666 och rankas idag som ett av världens 100 bästa. Här finns 47 700 studenter och 7 500 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö.
