Ny metod förutsäger hur svår säsongen blir för gräspollenallergiker
Ett internationellt forskarteam har hittat en ny metod att förutsäga hela pollensäsonger, något som kan hjälpa sjukvård och allergiker att planera för minskade besvär. Något liknande verktyg har inte använts inom området tidigare. Samtidigt visar forskarna att framtidens pollensäsonger kan bli 60 procent svårare på grund av klimatförändringen.
Våren är äntligen här och med den kommer sol, värme och – pollen. För runt var fjärde svensk innebär vårens och sommarens ankomst inte bara utecaféer och fågelkvitter utan även kliande ögon, rinnsnuva och trötthet, orsakat av höga pollenhalter i luften. För att hindra eller mildra dessa allergiska reaktioner finns det ett stort behov av att kunna förutsäga kommande pollenhalter i luften, något som enbart har varit möjligt att göra från dag till dag. Fram tills nu.
Lättare att planera
Nyligen publicerade ett internationellt forskarlag en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science Advances där de visar hur de, genom att kombinera data över lufttemperatur, nederbörd och pollenkoncentrationer från 28 mätstationer i nordvästra Europa från flera år, kunnat ta fram en modell som kan ge en prognos över en hel pollensäsong. De kan även se hur allvarlig den kommande säsongen förväntas att bli.
– Informationen gör det möjligt att planera längre framåt, framförallt innan säsongen har börjat. Till exempel kan prognoserna hjälpa sjukvårdspersonal att förbereda sig inför ökningen av allergirelaterade sjukdomar. Det underlättar också för särskilt känsliga individer när de ska planera ledigheter eller utlandsvistelser, säger forskaren Georgina Brennan, Lunds universitet, som arbetade med studien under sin tid vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) i Lund och som är en av författarna bakom artikeln.
Prognoserna, som gäller gräspollen, gör det även möjligt att förutsäga hur mycket medicin som exempelvis apotek behöver köpa in för att täcka behovet. Modellen kan i princip börja användas med en gång. Den ger dock inte information om när en säsong börjar eller slutar, och kan heller inte förutse mängden pollen för en specifik dag, påpekar forskarna.
Många som drabbas
Idag är drygt 40 procent av Europas befolkning allergisk mot någon typ av pollen och det anses vara ett globalt hälsoproblem för 10-20 procent av jordens befolkning. Många är särskilt känsliga mot gräspollen, som produceras av bland annat hundäxing och timotej. I Sverige dominerar gräspollen under perioden från tidig sommar till höst.
Forskarna tog även fram en modell som visar att klimatförändringen, med en ökad koldioxidhalt i atmosfären, kommer att innebära allt svårare pollensäsonger framöver. Enligt forskarna kommer pollensäsongerna att bli 60 procent svårare och allvarligare jämfört med idag om koldioxidhalten i atmosfären fördubblas, i enlighet med FN:s klimatpanels ”business-as-usual”-scenario. Anledningen är att mer koldioxid i luften ökar växternas produktivitet och därmed pollenproduktionen. Detta i sin tur innebär fler allergiska reaktioner.
– Klimatmodeller som utgår från ett scenario där koldioxidhalten fortsätter att öka på samma sätt som idag visar att många fler kommer att få besvär med pollenallergi. Detta är ett allvarligt problem som kommer att påverka många människors liv, säger Georgina Brennan.
Kombinerade observationer
Det är inte första gången som forskare har visat att problemen med pollenallergi kommer att öka på grund av klimatkrisen. Tidigare studier har dock baserats på data från tidigare års pollenkoncentrationer, och inte som i den senaste studien, på kombinerade observationer av hur ökad koldioxidhalt och olika väderkomponenter påverkar gräs- och pollenproduktionen.
– Det finns studier som gjorts i speciella kammare där man har sett att gräs producerar mer pollen om koldioxidhalten ökar. Dessa är en bra referens och visar på att det finns ett samband. Hur snabbt det sen går beror på vilka strategier för att dämpa klimatförändringen som sätts in, säger Georgina Brennan.
Kontakt:
Georgina Brennan
georgina.brennan@cec.lu.se
Anna Maria Erling
Kommunikationsansvarig, Centrum för för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet
anna_maria.erling@cec.lu.se
070-574 89 97
Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och mer än 8 000 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.
Läs fler nyheter på Ingång för media | Lunds universitet Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets drygt 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser. Också ett sammandrag av de senaste nyheterna på lu.se ingår.
