Ny studie: fetmakirurgi fungerar bra även i tidig tonår

Kirurgi fungerar bra vid svår fetma, även hos ungdomar i yngre tonåren. Det visar en ny svensk studie där man för första gången jämför kirurgisk och intensiv icke-kirurgisk behandling genom att låta slumpen avgöra vilken av behandlingarna deltagarna skulle få. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet Child & Adolescent Health.

Svår obesitas, det vill säga fetma med ett BMI på över 35, har ökat kraftigt bland unga under 2000-talet. Sjukdomen är förknippad med många hälsorisker och försämrad livskvalitet. På senare år har fetmakirurgi blivit allt vanligare men hittills har det saknats kunskap om hur väl viktkirurgi fungerar för ungdomar i den lägre tonåren, i åldrarna 13-16 och i vilken mån intensiv icke-kirurgisk behandling kan vara effektiv.

– Vår studie visar att de unga tonåringarna klarar viktkirurgi minst lika bra som de lite äldre, , säger Torsten Olbers, professor i kirurgi vid Linköpings universitet och huvudansvarig för studien.

Av de 50 ungdomar som ingick i studien behandlades hälften med kirurgi (i de flesta fall gastric bypass) och hälften fick genomgå en intensiv icke-kirurgisk behandling.

De opererade ungdomarna hade efter två år i snitt en 30 procentig viktminskning. Andra hälsomått såsom värden för blodsocker, blodfetter och inflammation hade också förbättrats avsevärt i jämförelse med de ungdomar som genomgick icke-kirurgisk behandling. De opererade ungdomarna hade också betydande förbättringar i den fysiska livskvaliteten, som till exempel att kunna röra sig normalt, jämför med de som inte opererades.

Ungdomarna som inte opererades började behandlingen med åtta veckors pulverkost och tappade då mycket i vikt.  Men trots intensiva insatser, där ungdomarna hade tät kontakt med behandlingsteamet, bibehölls inte viktminskningen över tid. Redan efter två år hade 20 procent av dessa ungdomar behövt genomgå en operation.

Trots den väsentligt större viktnedgången hos de opererade ungdomarna fanns det inga skillnader i den psykiska hälsan mellan grupperna efter två år, även om de som opererats mådde bättre än de som fick icke-kirurgisk behandling under det första året i studien. 

– Det är en vanlig föreställning att en stor viktnedgång ska förbättra den mentala hälsan och leda till exempelvis mindre ångest eller depression). Våra resultat visar tydligt att det inte är så och det är ett viktigt budskap att förmedla så att de ungdomar som opereras har rätt förväntningar, säger Kajsa Järvholm, docent i psykologi och en av ledarna för studien.

Studien visade samtidigt att tonåringarna klarade kirurgin mycket bra; Ingen behövde opereras på nytt på grund av komplikationer och när det gällde mag- och tarmrelaterade problem rapporterade den opererade gruppen inte mer sådana än de som genomgått en icke-kirurgisk behandling. Och kanske viktigast av allt: ingen ångrade att de låtit operera sig.

Vid två-årsuppföljningen fanns, enligt studien, inga skillnader mellan de båda grupperna när det gäller näringsbrister, typ vitaminer och mineraler.

– Det behövs dock mycket längre uppföljning för att bedöma om näringsbrister och benskörhet kan vara långsiktiga utmaningar, framför allt hos de som inte tar de ordinerade kosttillskotten, säger Kajsa Järvholm.

Länk till studien: https://authors.elsevier.com/a/1geu1_rVIJRX0r

Kontaktuppgifter:

Kajsa Järvholm, docent i psykologi: kajsa.jarvholm@psy.lu.se 0705-727987

Torsten Olbers, professor i kirurgi: Torsten.olbers@liu.se