Ny studie: Kan glutenreducerad kost första åren förhindra celiaki?
Kan ett minskat intag av gluten under småbarnsåren påverka ett insjuknande i celiaki, glutenintolerans? Detta ska forskare vid Lunds universitet undersöka i den nya studien GRAIN (Gluten Reduction after Infancy and risk of Celiac Disease).
– Vi har i tidigare studier sett att mängden gluten man äter spelar roll för risken att bli sjuk. I GRAIN vill vi se om vi kan förhindra ett insjuknande om man under de första fem levnadsåren i livet bara äter mindre gluten än dagens rekommendationer, säger Daniel Agardh, läkare vid Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet som är ansvarig för studien.
Två procent av befolkningen
I Sverige beräknas upp till två procent av befolkningen ha celiaki. Sjukdomen är till viss del ärftlig och en förutsättning för att alls få sjukdomen är att man bär på specifika riskgener. Risken att utveckla celiaki om man är bärare av en av de riskgenerna är betydligt högre. Om man har en nära släktning (mamma, pappa eller syskon) med celiaki ökar risken för sjukdomen ytterligare. Barnen som deltar i GRAIN har vid födseln medverkat i ASTR1D-screeningen som kartlägger barnens genetiska risk för typ 1-diabetes och celiaki, och där visat sig bära på en av generna.
Begränsat intag av gluten
Hälften av deltagarna kommer upp till fem års ålder hålla en glutenreducerad kost. Att följa en glutenreducerad kost innebär att det dagliga intaget av mjölbaserade livsmedel (som innehåller gluten) kommer att begränsas. Exempel på dessa livsmedel är alla typer av bröd, bullar, kex, gröt, välling, pannkakor/våfflor och pasta. Den andra hälften äter som vanligt.
Därefter följs barnen upp till tio års ålder då alla äter ”normalkost”, det vill säga den mat som familjen skulle ätit i alla fall.
– Genom att undvika stora mängder gluten under de första levnadsåren tror vi att det går att långsamt vänja barnets egna immunförsvar att tåla gluten senare i livet, säger Daniel Agardh.
Fakta/Celiaki
Gluten är ett protein som finns i våra vanligaste sädesslag; vete, råg och korn. Hos vissa individer orsakar proteinet en inflammation i tunntarmen som leder till att tarmens slemhinna förstörs och inte kan ta upp näringen från maten. Den som i dag får diagnosen celiaki måste resten av sitt liv äta en kost utan gluten. Ett tecken på att immunförsvaret reagerar på glutenproteinet är att det bildas tTG-antikroppar (vävnadstransglutaminas) i blodet. Symtomen på celiaki kan variera väldigt mycket men de vanligaste är ont i magen, diarré eller förstoppning, kräkningar och uppsvälld buk. Sjukdomen kan även leda till benskörhet, infertilitet samt depressioner. Barn kan drabbas av undernäring och försenad utveckling eftersom tarmen inte kan ta upp näringen i maten.
Fakta/GRAIN (Gluten Reduction after Infancy and risk of Celiac Disease)
Hälften av studiedeltagarna kommer att lottas till att hålla en glutenreducerad kost upp till och med fem års ålder, för att sedan äta en normalkost. Den andra hälften kommer att följas utan någon intervention. Barnen följs med regelbundna besök var sjätte månad på forskningsmottagning upp till fem års ålder. Efter fem års ålder följs barnet med ett årligt besök på mottagningen upp till tio års ålder. Forskningsmottagningar finns i Malmö, Kristianstad och Helsingborg.
Mer om GRAIN och ASTR1D-screeningen på studiens webbplats: https://www.gppad.lu.se/grain
Kontakt: Daniel Agardh, läkare vid Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet och ansvarig för studien: daniel.agardh@med.lu.se, tel: 076_887 03 87
-----------------
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Sara Liedholm, 040/391239, 072/552 57 38, sara.liedholm@med.lu.se
Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och mer än 8 000 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.
Läs fler nyheter på Ingång för media | Lunds universitet Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets drygt 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser. Också ett sammandrag av de senaste nyheterna på lu.se ingår.
Taggar: