Ny superborr ska utforska underjorden

Leif Bjelm, professor i teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola har fått ett par tiotals miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att köpa in ett komplett system för djup kärnborrning. Utrustningen ska nå 2,5 – 3 km djupt och användas av forskare för att lösa geovetenskapliga frågeställningar av vitt skilda slag, från att testa om bergsmassan klarar lagring av CO2 och kärnavfall till att kartlägga meteoritnedslag och ta reda på hur långt ner det finns liv.

Anslaget från VR är ett resultat av en samverkan mellan landets största universitet och högskolor där LTH har ansvaret för upphandling, drift och underhåll och teknologin kring borrning och borrhålsmätning. Uppsala universitet har rollen som koordinator för de vetenskapliga projekten. Övriga medsökande är Luleå tekniska högskola, Chalmers, KTH och Stockholms universitet. – Att få tillgång till en sådan här utrustning för vetenskapligt ändamål är mycket unikt, även ur ett globalt perspektiv. Motsvarande anläggningar finns i USA, Australien och Sydafrika men används då av främst av gruvnäringen. Detta är nog det största nationella initiativet inom svensk geovetenskap på mycket lång tid! Nu kan vi på ett mer oberoende sätt bedöma tillstånd och egenskaper på stora djup i berggrunden, förklarar Leif Bjelm. Tillsammans med kollegor i intresseorganisationen Svenska Djupborrningsprogrammet (SDDP) har han hållit på med förberedelser kopplade till denna ansökan sedan våren 2007. Själva satsningen involverar idag sex vetenskapliga projekt där omkring 40 svenska forskare och lika många utländska forskare ingår. – Man kan säga att satsningen består av ett naturvetenskapligt och ett tillämpat paket. Naturvetarna är intresserade av att t ex ta reda på hur det ser ut på djupet i anslutning till unga förkastningar eller vilka fysikaliska egenskaper som råder i djupet i en meteoritkrater eller hur en bergkedja bildas. Teknikforskarna vill provborra berggrunden för att se om bergsmassan är lämplig för att klara lagring av CO2 och kärnavfall eller ta reda på hur grundvattnet beter sig och är beskaffat på stora djup. Andra praktiska frågeställningar handlar om malmprospektering på stora djup och att utveckla befintlig borrteknik, berättar Leif Bjelm. Vanliga håldjup för djup kärnborrning är mellan 500 – 1000 meter. Kolidioxid måste lagras djupare än 1000 meter medan kriterierna för lagring av kärnavfall i berggrunden ännu inte är kända. Borrutrustningen kommer att väga 15 -20 ton och i uppfällt läge bli ca 20 meter hög. Den kommer att vara flyttbar, bränslesnål och inte kräva mycket bemanning. Vanliga borrhålsdimensioner sådana borriggar utför är mellan 50 och 100 mm i diameter. Allra djupast når borrmaskiner för att utvinna olja och gas som då och då borrar 10 000 meter djupt. Vissa system för kärnborrning har borrat > 4000 m i Sydafrika. Systemen är väl beprövade och det finns flera väletablerade tillverkare i branschen varav två är svenska. Vem som kommer få leverera utrustning till Lund är inte klart. Upphandlingen kommer att ske i enlighet med de förordningar som gäller inom staten. – Med tanke på att stora frågor inom energihushållningen, klimat, avfallshantering, hydrosfärens och berggrundens egenskaper på stora djup fortfarande är tämligen okända så innebär tillgången till ett system för djupborrning inom svensk geovetenskap ett fantastiskt framsteg. Tack vare den här anläggningen kan vi tveklöst skapa unika vetenskapliga möjligheter för alla deltagare och dra till oss ett internationellt intresse av en omfattning som annars inte vore möjlig, konstaterar Leif Bjelm. För mer information, kontakta Leif Bjelm, professor teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola, 046-222 89 83, leif.bjelm@tg.lth.se Läs mer här hemsidan för The Swedish Deep Drilling Program: http://www.sddp.se. SDDP:s vetenskapliga plan finns tillgänglig att ladda ner på www.sddp.se/sciencetechnology